Torbjörn Schelin – produktutvecklare och dryckesfantast!

Torbjörn Schelin är vår produktutvecklare inom dryckesområdet. Som många andra på Bayn har Torbjörn en bakgrund inom naturvetenskap, men i Torbjörn finns också en måltidsmänniska av rang. Under åren har han startat ett bryggeri, arbetat som sommelier, restaurangchef och gått en mängd olika utbildningar – från biologi till bryggeriteknik. Men det har alltid funnits en röd tråd i Torbjörns liv – intresset för mat och dryck.

Våra hjältar kallar vi dem som arbetar med forskning och utveckling av våra sötade fibrer. Det är deras kunskap, erfarenhet och idoga arbete som gör Bayn till den ledande leverantören av sötade fibrer. Och det är de som hjälper dig att välja rätt sötade fiber och finjustera sammansättningen för din applikation eller skapa din egen lösning för sockerreduktion. Trots att de är hjältar syns och hörs de sällan. Det ska vi råda bot på. I en serie artiklar får du möta våra hjältar.

Torbjörn har alltid varit intresserad av naturvetenskapliga ämnen och samtidigt odlat ett brinnande intresse för mat och framför allt dryck. Detta intresse har tagit sig olika uttryck under Torbjörns liv. Utbildningar i bryggeri och dryckeskunskap har varvats med arbete som sommelier, bartender och hovmästare. Men Torbjörn är också utbildad biolog. Denna virvlande kunskapsresa har fört honom till Bayn där han idag har en självklar roll som produktutvecklare inom dryckesområdet.

Naturvetenskap är brett – varför började du läsa just biologi?

Jag fick tidigt ett miljöengagemang från mina föräldrar. De hade båda en naturvetenskaplig bakgrund, min far som kemist och min mor som biolog. Mina föräldrar hyste ett starkt intresse för djur och natur, och inte minst behovet av att ta hand om det klot vi alla sitter på.

Efter gymnasiet bar det av till Borlänge för att läsa naturvetenskapligt basår. Efter det började jag studera till elektroingenjör men hoppade av efter en termin. Det var inte min grej.

Istället tog jag mig till Uppsala för att läsa till biolog. Då passade jag på att också fördjupa mig inom botanik. Det föll sig naturligt med tanke på mitt intresse för natur och miljö. Det var en fantastisk tid med härligt studentliv och jag levde i en studentbubbla, så som man kan göra i en universitetsstad som Uppsala.

Vad hände efter biologistudierna?

Studietiden tog inte slut. Det var lite fram och tillbaka. Det började med att jag åkte till England för att under två års tid studera vinodling och vintillverkning i Brighton. Vintillverkning ligger väldigt när biologi. Därför föll det sig naturligt att läsa en tvåårig utbildning som fanns där.

Vad hände sedan?

Tillbaka från Brighton pluggade jag dryckeskunskap på Måltidens hus i Grythyttan – skolan som blev till tack vare måltidsnestorn Carl Jan Granqvist.

Under året i Grythyttan fördjupade jag mig i måltidsupplevelsen och samspelet mellan mat och dryck. Det var en trevlig tid i Grythyttan, även om man var lite avskärmad.

Du har också gjort en ölresa?

Mitt intresse och fokus har hela tiden pendlat mellan öl och vin. Jag har ett stort intresse för alkoholhaltiga drycker i största allmänhet. Men efter studierna i Grythyttan ville jag fördjupa mina ölkunskaper och lära mig mer om hur det framställs. Det fanns ingen återvändo; jag var ”tvungen” att lära mig mer om bryggeriteknik.

Trots åtta års studier gick det trögt att få jobb. Därför var jag med och startade Sandbacka bryggeri. Det fick bära eller brista. När vår Imperial Stout fick medalj på Stockholm beer and whisky festival kändes det stort. Det var verkligen ett erkännande.

Men du har även gedigen erfarenhet från restaurangbranschen?

Jag har varit runt på en del restauranger och gjort det mesta man kan göra på serveringssidan. Jag har arbetat som bartender, hovmästare, restaurangchef, och dessutom fått utlopp för mitt vinintresse när jag arbetat som sommelier.

Det är många gånger slitsamt i restaurangbranschen, och så småningom tröttnade jag på att sällan vara ledig under helgerna. Mitt sociala liv blev lidande. Men jag kan ibland sakna interaktionen med gästerna och slutkonsumenten. Det var väldigt stimulerande att samtala om mat och dryck och verkligen gräva ner sig i det. Det utgjorde ytterligare en dimension av restauranglivet.

Har du något favoritdistrikt när det kommer till vin?

Väldigt ofta återkommer jag till viner från Kalifornien. Kalifornien har en stor bredd av olika viner och de håller genomgående en hög kvalitet. Det finns en röd tråd av mindre skarp syra och en fruktighet som jag tycker harmoniserar väldigt bra med mat. Men jag kan också bli salig av en riktigt bra Riesling från Tyskland.

När blev du intresserad av sockerreduktion?

Det var i samma veva när jag började hos Bayn och jag började sätta mig in i allt sådant. Jag hade ingen direkt erfarenhet av sockerreduktion sedan tidigare, men intresset växte i takt med att jag lärde mig mer om det.

Finns det någon parallell mellan alkoholhaltiga drycker och sockerreducering?

Ja, på sätt och vis. Det är inte alltid fallet att alkoholhaltiga drycker av hög kvalitet får den uppmärksamhet de förtjänar. Det är väldigt tydligt inom ölbranschen. Men jag upplever samma sak inom sockerreducering. Det finns väldigt bra produkter som inte får så stort utrymme. Utöver det finns det väldigt stor utvecklingspotential, både vad gäller alkoholhaltiga drycker och drycker utan socker.

Är det några särskilda typer av drycker som du ser potential i vad gäller sockerreduktion med Bayns produkter?

Oj! Det är ju mycket socker i nästan alla drycker. Inte minst i läsk. Det finns egentligen hur mycket som helst att göra. Jag arbetar med läsk, juice och saft – ja, sockerstinna drycker i största allmänhet. Men även nischprodukter som slush som består av krossad is.

Hur ser din vardag ut nu?

Det är ganska varierande. På vår studio i Gävle finns allting nära till hands. Skrivbordsarbete varvas med praktiskt laborerande. När det kommer till sockerreducering av dryck är det sällan det räcker att ersätta socker med steviolglykosider; sockret bidrar ju med mer än bara sötma. Man måste exempelvis ta hänsyn till balansen mellan sötma och syra och den kropp som sockret ger till drycken. Arbetet i labbet handlar till stor del om att prova sig fram. Givetvis gör man kvalificerade gissningar när man laborerar, men helt säker på utfallet kan man aldrig vara.

Dela artikeln om du gillade den!