Så får livsmedel med steviolglykosider märkas

Steviolglykosider måste märkas ut precis som andra ingredienser. Men akta dig så du inte tar för stora friheter när det kommer till ord och bild. EU är tydlig över hur du får märka ut sötningsmedlet steviolglykosider. Allt för att skapa tydlighet för konsumenten och minimera risken att bli vilseledd.

Steviolglykosider är en för­hål­lan­de­vis ny ingre­di­ens i EU. För EU är det vik­tigt att märk­ning och mark­nads­fö­ring av en ny och rela­tivt okänd ingre­di­ens inte får vil­se­le­da kon­su­men­ter­na. Vad är bak­grun­den till det­ta och vad får du inte säga? I den här arti­keln tit­tar vi när­ma­re på de fall­gro­par som är lät­ta att ham­na i när man ska mär­ka och mark­nads­fö­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Just pre­cis – ste­vi­ol­gly­ko­si­der, inte stevia.

Bakgrund

I var­dag­ligt tal används ofta benäm­ning­en ste­via lite slar­vigt, när det egent­li­gen är ste­vi­ol­gly­ko­si­der som man syf­tar på. Men det går inte för sig i kon­su­ment­sam­man­hang. Stevia är en växt som inne­hål­ler det söta ämnet ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Genom att extra­he­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der får man ett extrakt som inne­hål­ler ste­vi­ol­gly­ko­si­der men ock­så en del restprodukter.

För EU spe­lar det­ta stor roll. Därför är uttryck som exem­pel­vis ”ste­viasaft” eller ”ste­vi­akräm” inte tillåt­na, då det inte är väx­ten, eller ens extrak­tet som är det verk­sam­ma söt­nings­med­let utan endast steviolglykosiderna.

Pionjärer

Först ut att använ­da ste­vi­ol­gly­ko­si­der kom­mer­si­ellt var i Japan. Där har det varit en god­känd ingre­di­ens sedan 1970. I USA blev det god­känt 2008 och i EU blev det god­känt så sent som 2011.

Nytt livsmedel

Steviolglykosider är ett så kal­lat ”nytt livs­me­del” (på eng­els­ka: novel food). Vad är nu detta?

Det är en EU-regu­la­tion som kate­go­ri­se­rar nya livs­me­del som inte kon­su­me­rats i en sig­ni­fi­kant utsträck­ning före 1997. Det kan röra sig om ingre­di­en­ser som pro­du­ce­ras med hjälp av ny tek­nik och nya pro­duk­tions­pro­ces­ser, eller tra­di­tio­nell mat som kon­su­me­rats utan­för EU men som under sena­re tid bli­vit efter­frå­ga­de även här.

Dessa nya ingre­di­en­ser och livs­me­del mås­te upp­nå tre principer:

  • Vara säk­ra att konsumera
  • Vara kor­rekt märk­ta, för att inte vil­se­le­da konsumenter
  • Inte vara närings­mäs­sigt säm­re än det livs­me­del som det even­tu­ellt ersätter

Den här arti­keln tar avstamp i den and­ra prin­ci­pen – om kor­rekt märk­ning. Att säga att ett livs­me­del inne­hål­ler ste­via när det i själ­va ver­ket bara inne­hål­ler ste­vi­aextrakt från ste­via är inte kor­rekt. Därför är det vil­se­le­dan­de att skri­va ”sötad med ste­via” eller lik­nan­de när det i själ­va ver­ket är sötad med ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Alltså tillåts inte såda­na uttryck inom EU.

Steviasocker

Det kan fin­nas söt­nings­me­del som är bland­ning­ar av soc­ker och ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Att då kal­la det för ”ste­vi­a­soc­ker” är inte accep­ta­belt. Det kan få kon­su­men­ten att tro att det är någon ny typ av soc­ker som inte inne­hål­ler van­ligt soc­ker, vil­ket inte är fal­let. En lämp­li­ga­re men mer utdra­gen märk­ning kan vara ”Bordsötningsmedel base­rat på ste­vi­ol­gly­ko­si­der och socker”.

Steviaextrakt

Även uttryck som ”Sötad med ste­vi­aextrakt” kan bedö­mas vara vil­se­le­dan­de. Detta där­för att det är ste­vi­ol­gly­ko­si­der i extrak­tet som bidrar med söt­man och inte extrak­tet som hel­het. Däremot kan uttryck som ”Tillverkats av extrakt från ste­via” gå bra att använda.

Naturligt ursprung

Om du vill använ­da begrepp som ”natur­ligt ursprung” så bör inne­bör­den fram­gå. Om du till exem­pel skri­ver ”söt­nings­me­del av natur­ligt ursprung”, så bör du för­kla­ra vad natur­ligt ursprung inne­bär. En kort text om att ste­vi­ol­gly­ko­si­der fram­ställs från ste­vi­aplan­tan som är en växt som finns i natu­ren kan räcka.

Utvinns eller framställs

”Sötningsmedel från väx­ten ste­via” eller ”Steviolglykosider från väx­ten ste­via” kan kom­ma att bedö­mas som vil­se­le­dan­de. Konsumenten kan tro att livs­med­let inne­hål­ler väx­ten ste­via, vil­ket det ju inte gör. Om du vill påvi­sa att ”söt­nings­me­del” eller ”ste­vi­ol­gly­ko­si­der” kom­mer från ste­via mås­te det tyd­ligt fram­gå att det utvinns eller fram­ställs från stevia.

Av sam­ma anled­ning bör du vara för­sik­tig med hur du använ­der visu­el­la uttryck på din förpackning.

Bild med stevia

Om du har en bild på en ste­vi­aplan­ta bör det i text fram­gå att ste­vi­ol­gly­ko­si­der utvinns eller fram­ställs ur väx­ten ste­via. Annars kan kon­su­men­ten få för sig att för­pack­ning­en inne­hål­ler väx­ten stevia.

Smak av stevia

Att häv­da att pro­duk­ten sma­kar ste­via eller lik­nan­de kan ock­så bedö­mas som vil­se­le­dan­de. Undantaget är te. Men då rör det sig inte om ste­vi­ol­gly­ko­si­der som söt­nings­me­del utan om ste­vi­ab­lad som kan använ­das i te.

Sedan flera hundra år

I Sydamerika har ste­via använts under fle­ra hund­ra år. Men i EU har det ing­en bety­del­se. För i EU har var­ken väx­ten ste­via eller till­sat­sen ste­vi­ol­gly­ko­si­der använts i fle­ra hund­ra år. Uttryck som ”Sötningsmedel sedan fle­ra hund­ra år” och lik­nan­de är där­för vilseledande.

Hälsopåståenden

Världshälsoorganisationen (WHO) har ”soli­da bevis” för att ris­ken mins­kar för över­vikt och fet­ma om inta­get av till­satt soc­ker mins­kar till mind­re än tio pro­cent av det tota­la ener­gi­in­ta­get. Övervikt och fet­ma är kän­da risk­fak­to­rer för bland annat insu­l­in­re­sistens, dia­be­tes, högt blod­tryck, höga hal­ter av koles­te­rol, trig­ly­ce­ri­der och and­ra blod­fet­ter samt hjärt- och kärl­sjuk­do­mar. Följaktligen är soc­ker­re­duk­tion bra för häl­san. Men det får vi inte säga, enligt för­ord­ning (EG) nr 1924-2006 om närings- och häl­so­på­stå­en­den. Inte i sam­band med eller om ett livsmedel.

Det är allt­så inte tillå­tet att säga att ett livs­me­del är bätt­re för häl­san eftersom det är sötat med ste­vi­ol­gly­ko­si­der istäl­let för soc­ker. Du får inte ens anty­da något sådant.

Lägre blodsockerökning

Undantag med­ges endast för vis­sa påstå­en­den med exakt den orda­ly­del­se som EU har angi­vit. Vilka uttryck som är god­kän­da hit­tar du i EU:s regis­ter över närings- och häl­so­på­stå­en­den gjor­da om mat. För högin­ten­si­va söt­nings­me­del, som ste­vi­ol­gly­ko­si­der, finns bara två god­kän­da påståenden:

Konsumtion av livsmedel/​drycker som inne­hål­ler istäl­let för soc­ker med­för en läg­re blod­soc­kerök­ning efter kon­sum­tio­nen jäm­fört med livsmedel/​drycker som inne­hål­ler socker.

Och:

Konsumtion av livsmedel/​drycker som inne­hål­ler istäl­let för soc­ker bidrar till att upp­rätt­hål­la tandmineralisering.

Det är tillå­tet att änd­ra orda­ly­del­sen om inne­börd för kon­su­men­ten är exakt den­sam­ma som det god­kän­da häl­so­på­stå­en­det. Utrymmet är inte stort. Innan du änd­rar orda­ly­del­sen bör du läsa en rekom­men­da­tion utar­be­tat av EU:s medlemsstater.

Om du gör ett häl­so­på­stå­en­de, som de två ovan, mås­te du ock­så läg­ga till föl­jan­de saker:

  • Näringsdeklaration.
  • Ett utta­lan­de om vik­ten av en mångsidig och balan­se­rad kost och en häl­so­sam livsstil.
  • Den mängd livs­me­del och det kon­sum­tions­möns­ter som krävs för att den påståd­da gynn­sam­ma effek­ten ska uppnås.
  • I de fall det är aktu­ellt, en var­ning rik­tad till per­so­ner som bör und­vi­ka att använ­da produkten.
  • En lämp­lig var­ning i frå­ga om pro­duk­ter som vid över­dri­ven kon­sum­tion kan utgö­ra en hälsorisk.

Om du använ­der ett häl­so­på­stå­en­de tillå­tet av EU, med en orda­ly­del­se med exakt sam­ma inne­börd som den av EU god­kän­da och läg­ger till de fem saker­na ovan, så får du fak­tiskt lov att ock­så ge en mer all­mänt hål­len beskriv­ning av häl­so­ef­fek­ten av en pro­dukt. Dock mås­te sam­ban­det mel­lan den all­män­na beskriv­ning­en och det god­kän­da påstå­en­det vara tyd­ligt för konsumenter.

Från fall till fall

Små detal­jer kan avgö­ra om en märk­ning är god­känd eller under­känd. Men det är vik­tigt att kom­ma ihåg att det all­tid är det enskil­da fal­let och hel­he­ten som bedöms. Det cen­tra­la är att märk­ning­en inte på något sätt får vara vilseledande.

Hjälp!

Du som läser det­ta vill för­mod­li­gen mins­ka till­satt soc­ker i ditt före­tags pro­duk­ter för att främ­ja häl­san hos kon­su­men­ter­na och använ­da ste­vi­ol­gly­ko­si­der för att und­vi­ka arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del. Då vill du för­stås berät­ta allt det­ta för dina kon­su­men­ter. Men som du för­står är det inte lätt att göra det och sam­ti­digt hål­la sig på den sma­la vägen. Därför ska du inte ta den­na arti­kel som intäkt för vad du får och inte får göra.

Vi rekom­men­de­rar starkt att du tar kon­takt med någon som kan råd­ge dig. Vi gör det gär­na. Det är en del av vårt tjäns­te­ut­bud. Kontakta oss för mer information.

Dela artikeln om du gillade den!