Krönikor • Hur ska glass där socker har ersatts av sötade fibrer uppfattas egentligen? Är den rentav ”nyttig” med sina sötade fibrer? Det enklaste skulle vara att svara svart eller vitt. Ja – och den är dessutom lösningen på världens stora problem. Eller nej – den är bara ovanligt god. Men komplicerade frågor kräver också komplicerade svar. Här kommer min reflektion.
På Livsmedelsdagarna 2019 bjöd vi på glass utan tillsatt socker. Den kommer från Engelholms Glass och innehåller våra sötade fibrer. De positiva kommentarerna snöade över oss. ”Vad gott! Den är fantastisk… Jag ska hämta kollegerna – de bara måste prova!”
Alltid härligt med bekräftelse!
Bland hurraropen kom också frågor: ”Hm. Vad ska vi känna när vi äter den här glassen; ska vi tro att den är nyttig?”
Inget är svart eller vitt
Frågorna stack ut ur mängden – och fastnade – eftersom de är bra. Riktigt bra. De utmanar, ifrågasätter och kräver nyansering, precis som sig bör när vi hanterar diskussioner om livsmedel i dag. Och det satte igång tankeverksamheten hos mig.
I mitt huvud fastnade frågan om glassens eventuella nyttighet eftersom den innehöll tydliga spår av känsla, moral och förnuft. Tre klassiska grepp inom retoriken.
Idag är det vanligare att vi blir övertygade med enklare budskap än pathos, ethos och logos. Vi blir snarare matade med antiteser. En retorik där svart ställs mot vitt. Ont mot gott. Rätt mot fel. Nyttigt mot onyttigt.
En gemensam fiende
Men om frågan är komplicerad, kräver den också ett komplicerat svar. Två belysande exempel, när livsmedelsföretag ställer antites mot tes, är Oatlys och Kronfågels kampanjer. Dessa framgångsrika livsmedelsföretag försöker få konsumenter att förstå att havre är bättre än mjölk och kyckling är bättre än nötkött.
Det ska vara lätt att välja när hela mänskligheten står under ett gemensamt hot. Vi serveras dessutom en gemensam fiende: Kossor. De ser snälla ut, men verkar ju rent kriminella…
Budskap med tydliga argument för och emot är till för att förenkla mina val i vardagen, väcka en känsla och min övertygelse. Så skönt! Mitt vanliga liv är ju redan fullt av rätt avancerad sortering. En sortering som inte bara sker i återvinningen under diskbänken, utan i bruset av information, i olika val och i mellanmänskliga möten.
Men – det är rätt komplicerade sammanhang som förenklas i kampanjerna, och det är därför kritiken haglar.
Vad är ”nyttigt” egentligen?
När frågan ställdes – där på Livsmedelsdagarna – om det är meningen att man ska tycka att glassen är nyttig eftersom den innehåller fibrer, hade den lättaste lösningen varit att ge ett svartvitt svar.
Men det är rätt komplicerat att sätta fingret på hur ”nyttigt” ska definieras, och vilken uppfattning en sockerreducerad glass ska ge. Det är trots allt en produkt som vi får sortera in i kategorin godsaker. Precis som chokladbiten, kakan och energibaren vi äter mellan våra – förhoppningsvis – näringsriktiga och nyttiga måltider.
När jag funderade på vad som kan uppfattas som nyttigt, stötte jag på en studie om två diametralt motsatta dieter. Det gemensamma syftet med båda är dock att förebygga eller bli av med ohälsosam övervikt och de konsekvenser den kan bära med sig. Vi vet ju att hälsosamma matvanor kan bidra till att risken för övervikt, hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer minskar.
Resultatet från studien är rätt häpnadsväckande – och befriande i dessa tider av svart mot vitt.
Det spelar ingen roll
I studien, som utfördes av forskare vid Stanford universitetet i USA, fick försökspersonernas genetiska förutsättningar avgöra om de skulle sättas på lågkolhydratkost, där högt fettintag är tillåtet, eller på fettsnål kost, där kolhydrater är tillåtna. Med andra ord två helt olika angreppssätt. I övrigt uppmuntrades de drygt 600 deltagarna att äta en hälsosam kost.
Efter ett år var det dags för forskarna att granska resultaten. Det visade sig att det inte spelar någon roll vilken typ av diet vi väljer.
Vi kan bli av med ohälsosamma faktorer oavsett kost. Vi behöver inte ställa den ena dieten mot den andra. Ingen är alltså nyttigare än den andra. Båda ger önskad nytta.
Det forskarna dock flaggade för är något vi har hört både förr och nu: Det är bättre för hälsan om vi drar ner på snabba kolhydrater som vetemjöl och socker. Oavsett kost.
Det skulle kunna vara ett argument för att sockerreducerad glass är nyttig, eller åtminstone nyttigare än glass med socker. Men den retoriken vore för enkel.
Ät glassen för att den är god
Glass med sötade fibrer innehåller inget tillsatt socker. Det är ett faktum. Men jag skulle vilja nyansera och säga att de sötade fibrerna bidrar med nytta för de konsumenter som vill dra ned på sitt sockerintag men ändå äta glass. De kan ha hälsoskäl. Eller så kan det röra sig om ett kost- eller livsstilsval där snabba kalorier inte ingår.
Men till syvende och sist är glass en produkt som vi njuter av då och då. Vill man vara nyttig, väljer man nog hellre en måltid som betecknas som hälsosam. Glass – sockerreducerad eller inte – är kanske inte något vi ska starta morgonen med. Men vi kan njuta av den, lite senare.
Och är smaken bra, då spelar det ingen roll om glassen innehåller sötade fibrer eller socker. Det är en solig dag och glassen är… ja, den är bara god.
Dela artikeln om du gillade den!
