Nutri-Score – allt du behöver veta

Europeiska kommissionen har länge försökt få till en EU-gemensam front-of-package märkning som ska hjälpa konsumenter att hitta hälsosammare livsmedelsalternativ. Den hetaste kandidaterna är Nutri-Score – som med ett betyg från A till E anger hur nyttig – eller rättare sagt icke-onyttig – en vara är i sin kategori. Så hur fungerar Nutri-Score? Kommer den att införas i hela EU? Vad är alternativen? Allt detta och mycket mer tar vi oss en titt på i denna artikel.

Vad är Nutri-Score

Nutris-Score är en märkning som vägleder konsumenter att välja sundare livsmedel. Märkningen sitter på framsidan av av livsmedelspaket för att konsumenter snabbt ska kunna läsa av den i butik. Märket är en femgradig skala med bokstäver från A till E och färger från grönt till rött. Livsmedlets näringsvärde visas på denna skala genom framhäva en kombination av bokstav/​färg.

Vilken bokstav-/färgkombination som visas bestäms av en poängskala som sträcker sig från -15 till +40 för livsmedel och -1 till 10 för drycker. Ju lägre poäng desto bättre. Det är poängen som avgör vilken färg och bokstav som en vara ska märkas med.

Nutri-Score för mat	Nutri-Score för drycker	Nutri-Score märkning
-15 till -1	-1
0 till 2	0 till 1
3 till 10	2 till 5
11 till 18	6 till 9
19 till 40	10

Så beräknas Nutri-Score

Nutri-Score beräknas som differensen mellan en gynnsam komponent P och en ogynnsam komponent N:

Nutri-Score = N - P

Den ogynnsamma komponenten N bestäms av mängden

• kaloriintag per hundra gram
• sockerhalt
• mättat fett
• saltinnehåll

Produkten ges en rating mellan 0 och 10 för var och en av dessa kategorier. Desto större mängd, desto större värde. N är summan av dessa värden. N kan alltså variera mellan 0 och 40.

Den gynnsamma komponenten P bestäms av mängden

• frukt, grönsaker, baljväxter (även torkade), oljeväxter, raps-, valnöts- och olivolja (men inte potatis, sötpotatis, taro, kassava och tapioka och andra stärkelserika livsmedel)
• fiber och
• protein

Produkten ges en rating mellan 0 och 5 för var och en av dessa kategorier. Desto större mängd, desto större värde. P är summan av dessa värden. P kan alltså variera mellan 0 och 15.

Om N ≥ 11 ska proteininnehållet uteslutas från beräkningen av P om

• P utan protein är mindre än 5 för livsmedel, eller
• proteinet utgör mindre än 10 procent av innehållet för drycker.

Ingen regel utan undantag

Det finns särskilda regler för vissa produkter:

• Ost: Proteinbidraget ska inte uteslutas.
• Monoprodukter från olja, smör eller fett: Nutri-Score ökar från 0 till 10 med ökad andel mättade fettsyror i förhållande till totala fettmängden. Om kvoten är mindre än 10 är Nutri-Score 0 (bra). Om kvoten är 64 eller mer är Nutri-Score 10 (dåligt).
• Drycker: Nutri-Score varierar från -1 till 10 beroende på energitäthet, sockerhalt och procentuell andel frukt, baljväxter, nötter, raps, valnötter och olivolja. Endast vatten får ett näringsvärde på -1 (bäst). För att en dryck ska få 0 i Nutri-Score (näst bäst) måste den ha 0 kcal, 0 g socker och högst 40 procent frukt, baljväxter, nötter, raps, valnötter och olivolja. Om 100 g eller 100 ml av en dryck innehåller mer än 270 kJ eller mer än 13,5 g socker eller innehåller mer än 80 procent frukt, baljväxter, nötter, raps, valnötter och olivolja får den 10 i Nutri-Score (sämst).

Utöver ovanstående finns det en hel del subtiliteter som att mjölk, drickbar yoghurt, smaksatta drycker, chokladmjölkdrycker som innehåller mer än 80 procent mjölk, soppor och gazpacho samt växtbaserade drycker inte räknas som drycker vid beräkningen av Nutri-Score.

Se alla detaljer i Nutri-Score Frequently Asked Questions från den franska folkhälsomyndigheten, Santé Publique France. De tillhandahåller också ett kalkylblad på engelska för beräkning av Nutri-Score.

Socker och Nutri-Score

Vid beräkning av Nutri-Score ska alla monosackarider (till exempel glukos och fruktos) och disackarider (till exempel sackaros) räknas som socker. Detta inkluderar både tillsatt socker och socker som förekommer naturligt i ingredienser.

Fruktjuice och liknande som tillsätts för att öka sötman får inte tas med i beräkningen av den gynnsamma näringskomponenten (P) i Nutri-Score.

Nutri-Score avslöjar alltså försök att framställa en produkt som mer hälsosam än vad den är genom påståenden som ”utan tillsatt socker” eller ”mindre söt”. Det fungerar i praktiken. Det har en studie vid University of Göttingen, Tyskland, visat.

Nutri-Score motverkar vilseledande hälsopåståenden

I oktober 2020 genomförde de en undersökning med 1 103 deltagare. I undersökningen frågade man deltagarna om deras uppfattningar efter att ha fått se bilder på förpackningar för tre hypotetiska produkter – instant cappuccino, chokladmüsli och en havredryck – med olika kombinationer av sockerpåståenden och Nutri-Score-etiketter.

En statistisk analys av undersökningsresultaten visar att när det inte fanns någon Nutri-Score, vilseledde påståenden om reducerat socker deltagarna att tro att de hypotetiska produkterna var hälsosammare än vad de faktiskt var. Närvaron av Nutri-Score motverkade dock dessa effekter och minskade den felaktiga uppfattningen om hur hälsosam mindre näringsrika livsmedel var.

Nutri-Score har effekt

Är Nutri-Score effektivt, utöver att motverka vilseledande hälsopåståenden om socker?

För att besvara denna fråga genomförde forskare vid bland annat Toulouse School of Economics en stor studie där man undersökte hur fyra olika näringsmärkningar på förpackningars framsida, inklusive Nutri-Score, påverkade köpbeteendet hos fransmän.

De satte 1,9 miljoner etiketter på 1 266 livsmedelsprodukter i fyra kategorier i 60 stormarknader. Sen analyserade de näringskvaliteten för 1 668 301 inköp med hjälp av ett system för näringsvärdesprofilering framtagen av den brittiska myndigheten Food Standards Agency.

Resultatet?

Nutri-Score visade sig ha den största positiva effekten av alla de undersökta etiketterna. Nutri-Score ökade inköpen av livsmedel i den översta tredjedelen av näringskategorierna med 14 procent. Men den totala effekten var inte lika stor som i jämförbara laboratoriestudier; Nutri-Score hade nästan ingen effekt på inköpen av livsmedel med sämre näringskvalitet eller livsmedel som inte var märkta.

De franska forskarna avslutar sin artikel med en intressant kommentar: ”Med tanke på de franska attityderna till livsmedel är det fortfarande osäkert om dessa resultat skulle gälla i andra länder.”

Näringsmärkning inom EU

Inom den Europeiska unionen (EU) regleras näringsmärkning av förordning (EU) nr 1169/​2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna. Enligt förordningen får medlemsländerna rekommendera (inte tvinga) en näringsmärkning som livsmedelsföretagare kan använda utöver den obligatorisk näringsdeklarationen. Detta under förutsättning at märkningen uppfyller sju krav:

• Märkningen ska bygga på sund och vetenskapligt konsumentforskning och inte vilseleder konsumenten.
• Märkningen ska tas fram i samråd med många olika intressegrupper.
• Märkningen ska underlätta för konsumenterna att förstå livsmedlets energi- och näringsinnehåll.
• Märkningen ska ha vetenskapliga belägg för att konsumenter förstår den.
• Märkningen ska grunda sig på EU:s rekommenderade dagliga intag av vitaminer och mineralämnen eller, om sådana inte finns, på allmänt erkända vetenskapliga råd om intag av energi eller näringsämnen.
• Märkningens ska vara objektiv och icke-diskriminerande.
• Märkningen ska inte hindrar den fria rörligheten för varor.

Flera EU-länder använder sig av denna möjlighet för att rekommendera en front-of-package näringsmärkning. Däribland Frankrike.

Franskt initiativ

I juli 2013 gav den franska social- och hälsoministern en arbetsgrupp i uppdrag att föreslå åtgärder som hjälper konsumenterna att välja sundare mat. Under hösten 2013 utarbetade gruppen, under ledning av professor Serge Hercberg från Sorbonne Paris North University, förslag på 15 åtgärder.

Förslagets åtgärd nummer två lyder:

Inrätta ett enda system för näringsinformation på framsidan av livsmedelsförpackningar…

Det föreslagna systemet, som vid denna tidpunkt inte hade något namn, består av två delar – poängskala och märkning.

Efter att de franska byråkratiska och politiska kvarnarna hade malt färdigt införlivades åtgärderna i den franska hälsolagen från 2016. Detta inkluderdde införandet av ”ett enda system för näringsinformation på framsidan av livsmedelsförpackningar”. Men detaljer återstod att utreda innan det kunde lanseras.

Poängskalan

Poängskalan baseras på en modell som togs fram 2004–2005 för att avgöra vilka livsmedel som inte är lämpliga att marknadsföra till barn.

Det var OfCom – den brittiska tillsynsmyndighet för radio- och tv-sändningar – som behövde en enkel metod att avgöra om livsmedel är ”ohälsosam” och därför inte ska få marknadsföras till barn. De bad Food Standards Agency (FSA) – den brittiska myndigheten för livsmedelsstandarder – om råd. De i sin tur gav British Heart Foundation Health Promotion Research Group vid Oxford University i uppdrag att ta fram en modell för profilering av näringsämnen. Resultatet blev The Nutrient Profiling Model.

Det är denna modell som Serge Hercberg och hans arbetsgrupp föreslår ska användas, med lite justeringar för franska förhållanden.

Märkningen

medan det verkar ha varit lätt att komma överens om poängskalan var det desto svårare att komma överens om märkningen. Redan i förslaget till den franska social- och hälsoministern fanns en skiss.

Arbetet med den slutliga grafiska formgivningen av märkningen var utdraget, involverade flera intressenter i en samrådsprocess och hade många kontroverser. Efter jämförande studier av uppfattningen, förståelsen och användningen av olika strategier för märkning på förpackningens framsida kunde man till slut enas om en märkning.

Nutri-Scores segertåg genom Europa

I mars 2017 kunde äntligen den franska hälsoministern tillkännagav den nya näringsmärkningen – som nu heter Nutri-Score.

Nutri-Score anammades snabbt av andra europeiska länder. I dag rekommenderas den av myndigheterna i sju länder:

• Frankrike (2017)
• Spanien (2018)
• Belgien (2018)
• Tyskland (2019)
• Nederländerna (2019)
• Schweiz (2019)
• Luxemburg (2020)

Även stora livsmedelsföretag har ställt sig bakom Nutri-Score, till exempel Nestlé, Danone och Fleury Michon.

Och några av världens största butikskedjor, däribland Auchan, Carrefour och Ahold Delhaize, använder Nutri-Score på sina private-label produkter.

Även Världshälsoorganisationen (WHO) gör tummen upp för Nutri-Score.

EU-gemensam FOP näringsmärkning

Man kan säga att Nutri-Score är på ett segertåg genom Europa. Så när Europeiska kommissionen 2020 började arbetet med att införa en EU-gemensam FOP näringsmärkning kunde man tro att det redan var avgjort: Nutri-Score blir EU-gemensam FOP näringsmärkning.

Men icke!

Italien, Tjeckien, Cypern, Grekland, Ungern, Lettland och Rumänien har flera kritiska synpunkter. De kräver bland annat att EU-gemensam FOP näringsmärkning

• inte ska ge en helhetsbedömning av livsmedlet, utan saklig information om de enskilda näringsämnen som ingår i produkten
• ska se livsmedel som en del av det bredare sammanhanget av de dagsbehov som en hälsosam kost innebär, och uppmuntra till variation, måttlighet och en korrekt balans mellan alla livsmedelsgrupper
• ska ta hänsyn till särdragen i varje medlemsstats matkultur, typiska kost och nationella näringsriktlinjer
• ska undanta produkter med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, traditionella specialiteter samt olivolja och andra produkter med en enda ingrediens

Ny spelare i sista minuten

Som lök på laxen lanserade den italienska regeringen i februari 2022 en motkandidat till Nutri-Score: deras eget NutrInform Battery.

Den italienska minister för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik, Stefano Patuanelli, förklarar detta med att Italien ”inte kan acceptera utvecklingen mot en modell för certifiering av livsmedelsprodukter”.

Till skillnad mot Nutri-Score ger NutrInform ingen vägledning om hur nyttig eller onyttig en livsmedelsprodukt är. Det överlåts till konsumenten att själv avgöra. Istället anges hur mycket varje portion innehåller av energi, fett, mättade fettsyror, socker och salt. Som vägledning för konsumenter anges hur många procent av rekommenderat daglig intag detta utgör. Detta illustreras också med symboler som visar batterier med olika grader av ‘laddning’.

Framtiden för Nutri-Score

Europeiska kommissionen, som skulle ha lagt ett förslag om EU-gemensam front-of-package näringsmärkning under hösten 2022, hoppas nu kunna lägga ett förslag under första halvan av 2023.

Kommer de föreslår Nutri-Score? Nej, troligtvis inte.

”Nutri-Score är ett av systemen för front-of-pack näringsmärkning, och det finns flera av dem, men det betyder inte att vårt system kommer att baseras på Nutri-Score”, säger Roser Domenech Amado, tillförordnad chef för One Health vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentfrågor.

”De olika alternativ som kommissionen kommer att lägga fram kommer att bygga på de format som redan finns i Europeiska unionen, t.ex. Nutriscore, NutrInform Battery eller Nyckelhålet”, säger en talesperson för den Europeiska kommissionen.

Framtiden får utvisa vad det blir.