Nutri-Score – allt du behöver veta

Europeiska kom­mis­sio­nen har länge för­sökt få till en EU-gemen­sam front-of-pac­kage märk­ning som ska hjäl­pa kon­su­men­ter att hit­ta häl­so­sam­ma­re livs­me­delsal­ter­na­tiv. Den hetas­te kan­di­da­ter­na är Nutri-Score – som med ett betyg från A till E anger hur nyt­tig – eller rät­ta­re sagt icke-onyt­tig – en vara är i sin kate­go­ri. Så hur fun­ge­rar Nutri-Score? Kommer den att infö­ras i hela EU? Vad är alter­na­ti­ven? Allt det­ta och myc­ket mer tar vi oss en titt på i den­na artikel.

Vad är Nutri-Score

Nutris-Score är en märk­ning som väg­le­der kon­su­men­ter att väl­ja sun­da­re livs­me­del. Märkningen sit­ter på fram­si­dan av av livs­me­delspa­ket för att kon­su­men­ter snabbt ska kun­na läsa av den i butik. Märket är en fem­gra­dig ska­la med bok­stä­ver från A till E och fär­ger från grönt till rött. Livsmedlets närings­vär­de visas på den­na ska­la genom fram­hä­va en kom­bi­na­tion av bokstav/​färg.

Vilken bok­stav-/färg­kom­bi­na­tion som visas bestäms av en poängska­la som sträc­ker sig från -15 till +40 för livs­me­del och -1 till 10 för dryc­ker. Ju läg­re poäng desto bätt­re. Det är poäng­en som avgör vil­ken färg och bok­stav som en vara ska mär­kas med.

Nutri-Score för mat	Nutri-Score för drycker	Nutri-Score märk­ning
-15 till -1	-1
0 till 2	0 till 1
3 till 10	2 till 5
11 till 18	6 till 9
19 till 40	10

Så beräknas Nutri-Score

Nutri-Score beräk­nas som dif­fe­ren­sen mel­lan en gynn­sam kom­po­nent P och en ogynn­sam kom­po­nent N:

Nutri-Score = N - P

Den ogynn­sam­ma kom­po­nen­ten N bestäms av mängden

• kalo­ri­in­tag per hund­ra gram
• soc­ker­halt
• mät­tat fett
• sal­t­in­ne­håll

Produkten ges en rating mel­lan 0 och 10 för var och en av des­sa kate­go­ri­er. Desto stör­re mängd, desto stör­re vär­de. N är sum­man av des­sa vär­den. N kan allt­så vari­e­ra mel­lan 0 och 40.

Den gynn­sam­ma kom­po­nen­ten P bestäms av mängden

• frukt, grön­sa­ker, balj­väx­ter (även tor­ka­de), olje­väx­ter, raps-, val­nöts- och oliv­ol­ja (men inte pota­tis, söt­po­ta­tis, taro, kassa­va och tapi­o­ka och and­ra stär­kel­se­ri­ka livsmedel)
• fiber och
• pro­te­in

Produkten ges en rating mel­lan 0 och 5 för var och en av des­sa kate­go­ri­er. Desto stör­re mängd, desto stör­re vär­de. P är sum­man av des­sa vär­den. P kan allt­så vari­e­ra mel­lan 0 och 15.

Om N ≥ 11 ska pro­te­i­nin­ne­hål­let ute­slu­tas från beräk­ning­en av P om

• P utan pro­te­in är mind­re än 5 för livs­me­del, eller
• pro­te­i­net utgör mind­re än 10 pro­cent av inne­hål­let för drycker.

Ingen regel utan undantag

Det finns sär­skil­da reg­ler för vis­sa produkter:

• Ost: Proteinbidraget ska inte uteslutas.
• Monoprodukter från olja, smör eller fett: Nutri-Score ökar från 0 till 10 med ökad andel mät­ta­de fett­sy­ror i för­hål­lan­de till tota­la fett­mäng­den. Om kvo­ten är mind­re än 10 är Nutri-Score 0 (bra). Om kvo­ten är 64 eller mer är Nutri-Score 10 (dåligt).
• Drycker: Nutri-Score vari­e­rar från -1 till 10 bero­en­de på ener­gi­tät­het, soc­ker­halt och pro­cen­tu­ell andel frukt, balj­väx­ter, nöt­ter, raps, val­nöt­ter och oliv­ol­ja. Endast vat­ten får ett närings­vär­de på -1 (bäst). För att en dryck ska få 0 i Nutri-Score (näst bäst) mås­te den ha 0 kcal, 0 g soc­ker och högst 40 pro­cent frukt, balj­väx­ter, nöt­ter, raps, val­nöt­ter och oliv­ol­ja. Om 100 g eller 100 ml av en dryck inne­hål­ler mer än 270 kJ eller mer än 13,5 g soc­ker eller inne­hål­ler mer än 80 pro­cent frukt, balj­väx­ter, nöt­ter, raps, val­nöt­ter och oliv­ol­ja får den 10 i Nutri-Score (sämst).

Utöver ovanstå­en­de finns det en hel del sub­ti­li­te­ter som att mjölk, drick­bar yog­hurt, smak­sat­ta dryc­ker, cho­klad­mjölk­dryc­ker som inne­hål­ler mer än 80 pro­cent mjölk, sop­por och gaz­pacho samt växt­ba­se­ra­de dryc­ker inte räk­nas som dryc­ker vid beräk­ning­en av Nutri-Score.

Se alla detal­jer i Nutri-Score Frequently Asked Questions från den frans­ka folk­hälso­myn­dig­he­ten, Santé Publique France. De till­han­da­hål­ler ock­så ett kal­kyl­blad på eng­els­ka för beräk­ning av Nutri-Score.

Socker och Nutri-Score

Vid beräk­ning av Nutri-Score ska alla mono­sac­ka­ri­der (till exem­pel glu­kos och fruk­tos) och disac­ka­ri­der (till exem­pel sac­ka­ros) räk­nas som soc­ker. Detta inklu­de­rar både till­satt soc­ker och soc­ker som före­kom­mer natur­ligt i ingredienser.

Fruktjuice och lik­nan­de som till­sätts för att öka söt­man får inte tas med i beräk­ning­en av den gynn­sam­ma närings­kom­po­nen­ten (P) i Nutri-Score.

Nutri-Score avslö­jar allt­så för­sök att fram­stäl­la en pro­dukt som mer häl­so­sam än vad den är genom påstå­en­den som ”utan till­satt soc­ker” eller ”mind­re söt”. Det fun­ge­rar i prak­ti­ken. Det har en stu­die vid University of Göttingen, Tyskland, visat.

Nutri-Score motverkar vilseledande hälsopåståenden

I okto­ber 2020 genom­för­de de en under­sök­ning med 1 103 del­ta­ga­re. I under­sök­ning­en frå­ga­de man del­ta­gar­na om deras upp­fatt­ning­ar efter att ha fått se bil­der på för­pack­ning­ar för tre hypo­te­tis­ka pro­duk­ter – instant cappuc­ci­no, cho­klad­müs­li och en hav­re­dryck – med oli­ka kom­bi­na­tio­ner av soc­ker­på­stå­en­den och Nutri-Score-etiketter.

En sta­tis­tisk ana­lys av under­sök­nings­re­sul­ta­ten visar att när det inte fanns någon Nutri-Score, vil­se­led­de påstå­en­den om redu­ce­rat soc­ker del­ta­gar­na att tro att de hypo­te­tis­ka pro­duk­ter­na var häl­so­sam­ma­re än vad de fak­tiskt var. Närvaron av Nutri-Score mot­ver­ka­de dock des­sa effek­ter och mins­ka­de den fel­ak­ti­ga upp­fatt­ning­en om hur häl­so­sam mind­re närings­ri­ka livs­me­del var.

Nutri-Score har effekt

Är Nutri-Score effek­tivt, utö­ver att mot­ver­ka vil­se­le­dan­de häl­so­på­stå­en­den om socker?

För att besva­ra den­na frå­ga genom­för­de fors­ka­re vid bland annat Toulouse School of Economics en stor stu­die där man under­sök­te hur fyra oli­ka närings­märk­ning­ar på för­pack­ning­ars fram­si­da, inklu­si­ve Nutri-Score, påver­ka­de köp­be­te­en­det hos fransmän.

De sat­te 1,9 mil­jo­ner eti­ket­ter på 1 266 livs­me­dels­pro­duk­ter i fyra kate­go­ri­er i 60 stor­mark­na­der. Sen ana­ly­se­ra­de de närings­kva­li­te­ten för 1 668 301 inköp med hjälp av ett system för närings­vär­de­s­pro­fi­le­ring fram­ta­gen av den brit­tis­ka myn­dig­he­ten Food Standards Agency.

Resultatet?

Nutri-Score visa­de sig ha den störs­ta posi­ti­va effek­ten av alla de under­sök­ta eti­ket­ter­na. Nutri-Score öka­de inkö­pen av livs­me­del i den övers­ta tred­je­de­len av näringska­te­go­ri­er­na med 14 pro­cent. Men den tota­la effek­ten var inte lika stor som i jäm­för­ba­ra labo­ra­to­ri­estu­di­er; Nutri-Score hade näs­tan ing­en effekt på inkö­pen av livs­me­del med säm­re närings­kva­li­tet eller livs­me­del som inte var märkta.

De frans­ka fors­kar­na avslu­tar sin arti­kel med en intres­sant kom­men­tar: ”Med tan­ke på de frans­ka atti­ty­der­na till livs­me­del är det fort­fa­ran­de osä­kert om des­sa resul­tat skul­le gäl­la i and­ra länder.”

Näringsmärkning inom EU

Inom den Europeiska uni­o­nen (EU) regle­ras närings­märk­ning av för­ord­ning (EU) nr 1169/​2011 om till­han­da­hål­lan­de av livs­me­dels­in­for­ma­tion till kon­su­men­ter­na. Enligt för­ord­ning­en får med­lems­län­der­na rekom­men­de­ra (inte tvinga) en närings­märk­ning som livs­me­dels­fö­re­ta­ga­re kan använ­da utö­ver den obli­ga­to­risk närings­de­kla­ra­tio­nen. Detta under för­ut­sätt­ning at märk­ning­en upp­fyl­ler sju krav:

• Märkningen ska byg­ga på sund och veten­skap­ligt kon­su­ment­forsk­ning och inte vil­se­le­der konsumenten.
• Märkningen ska tas fram i sam­råd med många oli­ka intressegrupper.
• Märkningen ska under­lät­ta för kon­su­men­ter­na att för­stå livs­med­lets ener­gi- och näringsinnehåll.
• Märkningen ska ha veten­skap­li­ga belägg för att kon­su­men­ter för­står den.
• Märkningen ska grun­da sig på EU:s rekom­men­de­ra­de dag­li­ga intag av vita­mi­ner och mine­raläm­nen eller, om såda­na inte finns, på all­mänt erkän­da veten­skap­li­ga råd om intag av ener­gi eller näringsämnen.
• Märkningens ska vara objek­tiv och icke-diskriminerande.
• Märkningen ska inte hind­rar den fria rör­lig­he­ten för varor.

Flera EU-län­der använ­der sig av den­na möj­lig­het för att rekom­men­de­ra en front-of-pac­kage närings­märk­ning. Däribland Frankrike.

Franskt initiativ

I juli 2013 gav den frans­ka soci­al- och hälso­mi­nis­tern en arbets­grupp i upp­drag att före­slå åtgär­der som hjäl­per kon­su­men­ter­na att väl­ja sun­da­re mat. Under hös­ten 2013 utar­be­ta­de grup­pen, under led­ning av pro­fes­sor Serge Hercberg från Sorbonne Paris North University, för­slag på 15 åtgär­der.

Förslagets åtgärd num­mer två lyder:

Inrätta ett enda system för närings­in­for­ma­tion på fram­si­dan av livsmedelsförpackningar…

Det före­slag­na syste­met, som vid den­na tid­punkt inte hade något namn, består av två delar – poängska­la och märkning.

Efter att de frans­ka byrå­kra­tis­ka och poli­tis­ka kvar­nar­na hade malt fär­digt inför­li­va­des åtgär­der­na i den frans­ka häl­so­la­gen från 2016. Detta inklu­der­dde infö­ran­det av ”ett enda system för närings­in­for­ma­tion på fram­si­dan av livs­me­dels­för­pack­ning­ar”. Men detal­jer åter­stod att utre­da innan det kun­de lanseras.

Poängskalan

Poängskalan base­ras på en modell som togs fram 2004–2005 för att avgö­ra vil­ka livs­me­del som inte är lämp­li­ga att mark­nads­fö­ra till barn.

Det var OfCom – den brit­tis­ka till­syns­myn­dig­het för radio- och tv-sänd­ning­ar – som behöv­de en enkel metod att avgö­ra om livs­me­del är ”ohäl­so­sam” och där­för inte ska få mark­nads­fö­ras till barn. De bad Food Standards Agency (FSA) – den brit­tis­ka myn­dig­he­ten för livs­me­dels­stan­dar­der – om råd. De i sin tur gav British Heart Foundation Health Promotion Research Group vid Oxford University i upp­drag att ta fram en modell för pro­fi­le­ring av närings­äm­nen. Resultatet blev The Nutrient Profiling Model.

Det är den­na modell som Serge Hercberg och hans arbets­grupp före­slår ska använ­das, med lite juste­ring­ar för frans­ka förhållanden.

Märkningen

medan det ver­kar ha varit lätt att kom­ma över­ens om poängska­lan var det desto svå­ra­re att kom­ma över­ens om märk­ning­en. Redan i för­sla­get till den frans­ka soci­al- och hälso­mi­nis­tern fanns en skiss.

Arbetet med den slut­li­ga gra­fis­ka form­giv­ning­en av märk­ning­en var utdra­get, invol­ve­ra­de fle­ra intres­sen­ter i en sam­råds­pro­cess och hade många kon­tro­ver­ser. Efter jäm­fö­ran­de stu­di­er av upp­fatt­ning­en, för­stå­el­sen och använd­ning­en av oli­ka stra­te­gi­er för märk­ning på för­pack­ning­ens fram­si­da kun­de man till slut enas om en märkning.

Nutri-Scores segertåg genom Europa

I mars 2017 kun­de änt­li­gen den frans­ka hälso­mi­nis­tern till­kän­na­gav den nya närings­märk­ning­en – som nu heter Nutri-Score.

Nutri-Score anam­ma­des snabbt av and­ra euro­pe­is­ka län­der. I dag rekom­men­de­ras den av myn­dig­he­ter­na i sju länder:

• Frankrike (2017)
• Spanien (2018)
• Belgien (2018)
• Tyskland (2019)
• Nederländerna (2019)
• Schweiz (2019)
• Luxemburg (2020)

Även sto­ra livs­me­dels­fö­re­tag har ställt sig bakom Nutri-Score, till exem­pel Nestlé, Danone och Fleury Michon.

Och någ­ra av värl­dens störs­ta butiksked­jor, där­ibland Auchan, Carrefour och Ahold Delhaize, använ­der Nutri-Score på sina pri­va­te-label produkter.

Även Världshälsoorganisationen (WHO) gör tum­men upp för Nutri-Score.

EU-gemensam FOP näringsmärkning

Man kan säga att Nutri-Score är på ett seger­tåg genom Europa. Så när Europeiska kom­mis­sio­nen 2020 bör­ja­de arbe­tet med att infö­ra en EU-gemen­sam FOP närings­märk­ning kun­de man tro att det redan var avgjort: Nutri-Score blir EU-gemen­sam FOP näringsmärkning.

Men icke!

Italien, Tjeckien, Cypern, Grekland, Ungern, Lettland och Rumänien har fle­ra kri­tis­ka syn­punk­ter. De krä­ver bland annat att EU-gemen­sam FOP näringsmärkning

• inte ska ge en hel­hets­be­döm­ning av livs­med­let, utan sak­lig infor­ma­tion om de enskil­da närings­äm­nen som ingår i produkten
• ska se livs­me­del som en del av det bre­da­re sam­man­hang­et av de dags­be­hov som en häl­so­sam kost inne­bär, och upp­munt­ra till vari­a­tion, mått­lig­het och en kor­rekt balans mel­lan alla livsmedelsgrupper
• ska ta hän­syn till sär­dra­gen i var­je med­lems­stats mat­kul­tur, typis­ka kost och natio­nel­la näringsriktlinjer
• ska undan­ta pro­duk­ter med skyd­dad ursprungs­be­teck­ning eller geo­gra­fisk beteck­ning, tra­di­tio­nel­la spe­ci­a­li­te­ter samt oliv­ol­ja och and­ra pro­duk­ter med en enda ingrediens

Ny spelare i sista minuten

Som lök på lax­en lan­se­ra­de den ita­li­ens­ka rege­ring­en i feb­ru­a­ri 2022 en mot­kan­di­dat till Nutri-Score: deras eget NutrInform Battery.

Den ita­li­ens­ka minis­ter för jord­bruks-, livs­me­dels- och skogs­bruks­po­li­tik, Stefano Patuanelli, för­kla­rar det­ta med att Italien ”inte kan accep­te­ra utveck­ling­en mot en modell för cer­ti­fi­e­ring av livsmedelsprodukter”.

Till skill­nad mot Nutri-Score ger NutrInform ing­en väg­led­ning om hur nyt­tig eller onyt­tig en livs­me­dels­pro­dukt är. Det över­låts till kon­su­men­ten att själv avgö­ra. Istället anges hur myc­ket var­je por­tion inne­hål­ler av ener­gi, fett, mät­ta­de fett­sy­ror, soc­ker och salt. Som väg­led­ning för kon­su­men­ter anges hur många pro­cent av rekom­men­de­rat dag­lig intag det­ta utgör. Detta illu­stre­ras ock­så med sym­bo­ler som visar bat­te­ri­er med oli­ka gra­der av ‘ladd­ning’.

Framtiden för Nutri-Score

Europeiska kom­mis­sio­nen, som skul­le ha lagt ett för­slag om EU-gemen­sam front-of-pac­kage närings­märk­ning under hös­ten 2022, hop­pas nu kun­na läg­ga ett för­slag under förs­ta hal­van av 2023.

Kommer de före­slår Nutri-Score? Nej, tro­ligt­vis inte.

”Nutri-Score är ett av syste­men för front-of-pack närings­märk­ning, och det finns fle­ra av dem, men det bety­der inte att vårt system kom­mer att base­ras på Nutri-Score”, säger Roser Domenech Amado, till­för­ord­nad chef för One Health vid Europeiska kom­mis­sio­nens gene­ral­di­rek­to­rat för häl­sa och konsumentfrågor.

”De oli­ka alter­na­tiv som kom­mis­sio­nen kom­mer att läg­ga fram kom­mer att byg­ga på de for­mat som redan finns i Europeiska uni­o­nen, t.ex. Nutriscore, NutrInform Battery eller Nyckelhålet”, säger en tales­per­son för den Europeiska kommissionen.

Framtiden får utvi­sa vad det blir.