Neotam – guide till artificiella sötningsmedel

Förra arti­keln i vår gui­de till arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del rik­ta­de strål­kas­tar­lju­set på ett söt­nings­me­del som är en bätt­re ver­sion av aspar­tam. Det finns ett arti­fi­ci­ellt söt­nings­me­del till som gör anspråk på sam­ma sak: Neotam. I den­na arti­kel sät­ter vi tän­der­na i den­na sötnos.

Jakten på det nya söta

Företaget som av miss­tag upp­täck­te aspar­tam i mit­ten av 1960-talet bestäm­de sig 25 år sena­re att hit­ta det ”per­fek­ta” söt­nings­med­let. Den här gång­en läm­na­des ing­et åt slum­pen. Det ame­ri­kans­ka bola­get ägna­de upp­gif­ten sju års inten­siv forsk­ning, plöj­de ned 80 mil­jo­ner dol­lar, och pro­va­de 2 500 kan­di­da­ter, innan de en dag hit­ta­de sin vinnare:

(S)-3-((3,3-Dimethylbutyl)amino)-4-(((S)-1-methoxy-1-oxo-3-phenylpropan-2-yl)amino)-4-oxobutanoic acid

Kanske inte det ”per­fek­ta” nam­net på något som man vill att kon­su­men­ter ska stop­pa i sig. Så det söta ämnet fick ock­så ett söta­re namn: Neotam.

Fördelar med neotam

Neotam är sött. 7 000 till 13 000 gång­er söta­re än socker.

Det har ing­en trå­kig bis­mak eller efter­smak som många and­ra söt­nings­me­del dras med.

Neotam bidrar inte med ener­gi (0 kcal), påver­kar inte blod­soc­ker­ni­vån (gly­ke­miskt index GI är 0) och ger inte karies.

Jämfört med aspar­tam är det bil­li­ga­re och har fle­ra livs­me­dels­tek­nis­ka för­de­lar, som vi åter­kom­mer till.

Men hur är det med häl­so­på­ver­kan? Det ska vi ock­så åter­kom­ma till.

Men låt oss bör­ja från början.

NutraSweets satsning

I bör­jan av 1990-talet sjö­sat­te före­ta­get NutraSweet en omfat­tan­de sats­ning på att hit­ta det opti­ma­la söt­nings­med­let. Det blev en täv­ling mel­lan två fors­kar­grup­per. Den ena var base­rad av i Illinois, USA, och led­des av NutraSweets ope­ra­ti­va chef Robert Shapiro. Den and­ra var base­rad i Frankrike och led­des av kemis­ter­na Claude Nofre och Jean-Marie Tinti.

Efter sju år hade den ame­ri­kans­ka grup­pen hit­tat 500 nya söt­nings­me­del. Samtidigt hade grup­pen i Frankrike fun­nit 2 000 nya söt­nings­me­del, och en av dem var Neotam.

Hela utveck­lings­pro­jek­tet kos­ta­de NutraSweet 80 mil­jo­ner dol­lar. Inte kons­tigt om man såg ste­via som ett hot mot den­na inve­ste­ring.

Tillverkning av neotam

Förenklat är neo­tam en sam­man­sätt­ning av aspar­tam och 3,3-dimetylbutyraldehyd.

Aspartam är, som du vet, ett god­känt söt­nings­me­del fram­ställt genom låta bak­te­ri­er­na Brevibacterium fla­vum och Corynebacterium glu­ta­micum bil­da ami­nosy­ror i en jäs­nings­pro­cess. Dessa ami­nosy­ror syn­te­ti­se­ras sedan till aspartam.

3,3-dimetylbutyraldehyd är en klar, ljus­gul väts­ka som är myc­ket brand­far­lig och irri­te­rar ögo­nen, and­nings­or­ga­nen och huden. Om det är någon tröst så fram­ställs den från 3,3-dimethyl-1-butanol som finns natur­ligt i bal­sam­vi­nä­ger och vis­sa kall­pres­sa­de oljor. Å and­ra sidan är de and­ra ämnen som används i den pro­ces­sen inte lika naturliga:

• Oxalylklorid som sön­der­fal­ler till salt­sy­ra och oxal­sy­ra vid kon­takt med luft
• Dimetylsulfoxid som är bipro­dukt från fram­ställ­ning av pappersmassa
• Trietylamin tri­et­hy­la­mi­nesom fram­ställs genom alky­le­ring av för­ga­sad ammo­ni­ak med etanol

Hur som helst: Med aspar­tam och 3,3-dimetylbutyraldehyd på plats kan neo­tam fram­stäl­las i ett enda steg. Lika delar (räk­nat i mol­mas­sa) aspar­tam och 3,3-dimetylbutyraldehyd löses i meta­nol, var­på vät­gas till­sätts under tryck i när­va­ro av metall.

Metallen, som ofta är pla­ti­num eller pal­la­di­um, fun­ge­rar som en land­nings­plats där en aspar­tam­mo­le­ky­ler och en 3,3-dimetylbutyraldehyd-molekyler kan sät­ta sig innan de för­e­nas och blir neo­tam. Metoden kal­las reduk­tiv alky­la­tion.

Metanolen är bara ett lös­nings­me­del. Det mesta avlägs­nas med des­til­la­tion och det sista genom cent­ri­gu­re­ing. Neotam-kri­stal­ler­na tor­kas och mals till sist ned till ett pulver.

Metabolism

Neotam bryts snabbt och full­stän­digt ned i kroppen.

Restprodukterna är ave­ste­ri­fi­e­rad neo­tam (92 pro­cent) och meta­nol (8 procent).

80 pro­cent har läm­nat krop­pen det natur­li­ga vägen inom två dygn. Resten kom­mer efter. 64 pro­cent via avfö­ring. Resten via urin. Inget acku­mu­le­ras i kroppen.

Är neotam säkert?

Med tan­ke på att neo­tam fram­ställs av aspar­tam, som har dåligt ryk­te, och många kemi­ka­li­er används i pro­ces­sen, kan man und­ra om det är säkert.

Eftersom neo­tam är modi­fi­e­rat aspar­tam kan man tro att neo­tam lik­som aspar­tam är en feny­la­la­ninkäl­la. Fenylalanin är skad­ligt för per­so­ner med sjuk­do­men fenyl­ke­tonu­ri (PKU). Det är där­för mat och dryck med feny­la­la­ninkäl­la mås­te ha var­nings­text. Men 3,3-dimetylbutyraldehyd-gruppen för­hind­rar att feny­la­la­nin fri­görs i mer än för­sum­bar mängder.

Däremot fri­görs inte oan­sen­li­ga mäng­der av meta­nol. Men eftersom neo­tam används i så små mäng­der, på grund av sin söt­ma, blir bidra­get för­sum­bart jäm­fört med de mäng­der av meta­nol som finns natur­ligt i kroppen.

Så är neo­tam säkert? Ja.

Accepterat dagligt intag (ADI)

Neotam god­kän­des för använd­ning i mat och dryck redan 2002 i USA. Men det dröj­de till 2010 innan den Europeiska myn­dig­he­ten för livs­me­dels­sä­ker­het (EFSA) var över­ty­gad och för­lä­na­de neo­mat E-num­mer 961.

Som all­tid kom­mer EFSA:s god­kän­nan­de med strik­ta reg­ler om använd­nings­om­rå­de och kvan­ti­te­ter. Dessa byg­ger på ett accep­ta­belt dag­ligt intag (ADI) satt till 2 mil­li­gram per kilo­gram kropps­vikt. Det låter lite, men är i prak­ti­ken omöj­ligt att kom­ma i när­he­ten av, eftersom neo­tam är så sött att endast små mäng­der används.

Neotam sätter smak på tillvaron

Neotam är ett vitt pul­ver som är 7 000 till 13 000 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker, och 30 till 70 gång­er söta­re än aspartam.

Det har en söt­ma som kom­mer med lite för­dröj­ning, men stan­nar desto läng­re. Den upp­levs som frisk och soc­ker­lik, utan bis­mak eller eftersmak.

Neotam kan till och med däm­pa bit­ter­he­ten hos and­ra ingre­di­en­ser – till exem­pel kof­fe­in och soja.

Dessutom kan neo­tam för­hö­jer sma­ker hos ingre­di­en­ser som mint, vanil­lin, kakao och yoghurt.

Sött plus sött blir mer än extra sött

I ett expe­ri­ment blan­da­de man neo­tam och sac­ka­rin. Det gav en söt­ma som var hela 14 till 24 gång­er stör­re än vad som kan för­ut­ses från de från de enskil­da söt­nings­med­lens egna söt­ma. Sött plus neo­tam blir helt enkelt mer än extra sött.

Neotam kan använ­das på det­ta sätt ock­så med and­ra söt­nings­me­del, till exem­pel aspar­tam, ace­sul­fam K och sukralos.

Neotam jämfört med aspartam

Neotam är tänkt att vara aspar­tam minus alla nack­de­lar plus många nya för­de­lar. Därför är det natur­ligt att jäm­fö­ra de två. Hur kla­rar sig neo­tam jäm­fört aspar­tam? Bra visar det sig.

Utöver den höga söt­man, soc­ker­li­ka sma­ken och avsak­na­den av kän­da nack­de­lar för häl­san har neo­tam fle­ra livs­me­dels­tek­nis­ka för­de­lar fram­för aspartam.

Neotam är sta­bi­la­re är aspar­tam; det kla­ra vär­me, fukt och sura mil­jö­er bätt­re är aspar­tam. Exempel: Efter åtta vec­kor åter­står 90 pro­cent av neo­tam i dryck med pH 3,2. Som torrt pul­ver kla­rar neo­tam sig sär­skilt bra, även i bland­ning­ar med and­ra ingre­di­en­ser som till exem­pel glu­kos och maltodextrin.

Neotam löser sig unge­fär lika bra som aspar­tam, men gör det betyd­ligt snabbare.

Fördelar med neotam

Låt oss sam­man­fat­ta för­de­lar­na med neotam:

• 7 000 till 13 000 gång­er söta­re än van­ligt socker
• Tillför ing­en ener­gi (0 kcal)
• Ingen påver­kan på blod­soc­ker­ni­vån (GI = 0)
• Ger inte karies
• Billigt. Kostnaden för neo­tam är 1 pro­cent av kost­na­den för den mängd soc­ker som krävs för att ge sam­ma sötma.
• Smaken är ren och soc­ker­lik, utan bis­mak och eftersmak.
• Klarar vär­me, fukt och syra bätt­re än aspartam.
• Löser sig snabbt i vätska.

Nackdelar med neotam

Neotam är inte helt utan nackdelar:

• Den extre­ma söt­man gör det svårt att dose­ra rätt.
• Neotams släkt­skap med aspar­tam ger det en nega­tiv association.
• Sötman är för­dröjd jäm­fört med socker.
• Sötman drö­jer sig kvar läng­re än socker.

Alternativ till neotam med naturligt ursprung

Neotam är i många avse­en­den ett bätt­re söt­nings­me­del än aspar­tam som det både här­stam­mar från och är tänkt att ersät­ta. Men asso­ci­a­tio­nen till aspar­tam är ock­så dess akilleshäl.

Allt fler kon­su­ment är allt mer upp­märk­sam på inne­hål­let i vad mat och dryck de för­tär. Då är släkt­ska­pet med aspar­tam en belast­ning, lik­som de kemis­ka pro­ces­ser som används för att till­ver­ka det arti­fi­ci­el­la sötningsmedlet.

För livs­me­dels­pro­du­cen­ter som vär­nar sitt varu­mär­ke kan det vara bätt­re att väl­ja ett söt­nings­me­del med natur­ligt ursprung. I prak­ti­ken inne­bär det ste­vi­ol­gly­ko­si­der som extra­he­ras ur väx­ten ste­via på ett sätt som påmin­ner om hur van­ligt sock­ret extra­he­ras ur sockerbetor.

När ste­vi­ol­gly­ko­sid god­känns i EU, året efter neo­tam, var påtag­lig bit­ter bis­mak och lak­rits­lik­nan­de efter­smak två pro­blem. Men genom åren har växt­för­äd­ling och för­bätt­ra­de utvin­nings­tek­nik givit oss Reb M och and­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der med sam­ma rena och soc­ker­li­ka smak som neotam.

Hör av dig till oss om du vill ha ett varu­prov på Reb M eller vill dis­ku­te­ra hur vi kan hjäl­pa dig att mins­ka soc­ker i dina livsmedel.