Neotam – guide till artificiella sötningsmedel

Neotam (E 961) är det ”perfekta” sötningsmedlet. Åtminstone var det tänkt att bli det, när jakten på en bättre version av aspartam påbörjades för trettio år sedan. Resultatet är ett artificiellt sötningsmedel med extrem sötma, sockerlik smak och inga bismaker. Det har inga kända hälsoproblem. Och det är stabilare än aspartam. Kanske är det perfekt. Eller? I denna artikel lär du dig det mesta om det nygamla sötningsmedlet.

Förra arti­keln i vår gui­de till arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del rik­ta­de strål­kas­tar­lju­set på ett söt­nings­me­del som är en bätt­re ver­sion av aspar­tam. Det finns ett arti­fi­ci­ellt söt­nings­me­del till som gör anspråk på sam­ma sak: Neotam. I den­na arti­kel sät­ter vi tän­der­na i den­na sötnos.

Jakten på det nya söta

Företaget som av miss­tag upp­täck­te aspar­tam i mit­ten av 1960-talet bestäm­de sig 25 år sena­re att hit­ta det ”per­fek­ta” söt­nings­med­let. Den här gång­en läm­na­des ing­et åt slum­pen. Det ame­ri­kans­ka bola­get ägna­de upp­gif­ten sju års inten­siv forsk­ning, plöj­de ned 80 mil­jo­ner dol­lar, och pro­va­de 2 500 kan­di­da­ter, innan de en dag hit­ta­de sin vinnare:

(S)-3-((3,3-Dimethylbutyl)amino)-4-(((S)-1-methoxy-1-oxo-3-phenylpropan-2-yl)amino)-4-oxobutanoic acid

Kanske inte det ”per­fek­ta” nam­net på något som man vill att kon­su­men­ter ska stop­pa i sig. Så det söta ämnet fick ock­så ett söta­re namn: Neotam.

formeln för neotam

Fördelar med neotam

Neotam är sött. 7 000 till 13 000 gång­er söta­re än socker.

Det har ing­en trå­kig bis­mak eller efter­smak som många and­ra söt­nings­me­del dras med.

Neotam bidrar inte med ener­gi (0 kcal), påver­kar inte blod­soc­ker­ni­vån (gly­ke­miskt index GI är 0) och ger inte karies.

Jämfört med aspar­tam är det bil­li­ga­re och har fle­ra livs­me­dels­tek­nis­ka för­de­lar, som vi åter­kom­mer till.

Men hur är det med häl­so­på­ver­kan? Det ska vi ock­så åter­kom­ma till.

Men låt oss bör­ja från början.

NutraSweets satsning

I bör­jan av 1990-talet sjö­sat­te före­ta­get NutraSweet en omfat­tan­de sats­ning på att hit­ta det opti­ma­la söt­nings­med­let. Det blev en täv­ling mel­lan två fors­kar­grup­per. Den ena var base­rad av i Illinois, USA, och led­des av NutraSweets ope­ra­ti­va chef Robert Shapiro. Den and­ra var base­rad i Frankrike och led­des av kemis­ter­na Claude Nofre och Jean-Marie Tinti.

Efter sju år hade den ame­ri­kans­ka grup­pen hit­tat 500 nya söt­nings­me­del. Samtidigt hade grup­pen i Frankrike fun­nit 2 000 nya söt­nings­me­del, och en av dem var Neotam.

Hela utveck­lings­pro­jek­tet kos­ta­de NutraSweet 80 mil­jo­ner dol­lar. Inte kons­tigt om man såg ste­via som ett hot mot den­na inve­ste­ring.

Tillverkning av neotam

Förenklat är neo­tam en sam­man­sätt­ning av aspar­tam och 3,3-dimetylbutyraldehyd.

Aspartam är, som du vet, ett god­känt söt­nings­me­del fram­ställt genom låta bak­te­ri­er­na Brevibacterium fla­vum och Corynebacterium glu­ta­micum bil­da ami­nosy­ror i en jäs­nings­pro­cess. Dessa ami­nosy­ror syn­te­ti­se­ras sedan till aspartam.

3,3-dimetylbutyraldehyd är en klar, ljus­gul väts­ka som är myc­ket brand­far­lig och irri­te­rar ögo­nen, and­nings­or­ga­nen och huden. Om det är någon tröst så fram­ställs den från 3,3-dimethyl-1-butanol som finns natur­ligt i bal­sam­vi­nä­ger och vis­sa kall­pres­sa­de oljor. Å and­ra sidan är de and­ra ämnen som används i den pro­ces­sen inte lika naturliga:

  • Oxalylklorid som sön­der­fal­ler till salt­sy­ra och oxal­sy­ra vid kon­takt med luft
  • Dimetylsulfoxid som är bipro­dukt från fram­ställ­ning av pappersmassa
  • Trietylamin tri­et­hy­la­mi­nesom fram­ställs genom alky­le­ring av för­ga­sad ammo­ni­ak med etanol

Hur som helst: Med aspar­tam och 3,3-dimetylbutyraldehyd på plats kan neo­tam fram­stäl­las i ett enda steg. Lika delar (räk­nat i mol­mas­sa) aspar­tam och 3,3-dimetylbutyraldehyd löses i meta­nol, var­på vät­gas till­sätts under tryck i när­va­ro av metall.

Metallen, som ofta är pla­ti­num eller pal­la­di­um, fun­ge­rar som en land­nings­plats där en aspar­tam­mo­le­ky­ler och en 3,3-dimetylbutyraldehyd-molekyler kan sät­ta sig innan de för­e­nas och blir neo­tam. Metoden kal­las reduk­tiv alky­la­tion.

Metanolen är bara ett lös­nings­me­del. Det mesta avlägs­nas med des­til­la­tion och det sista genom cent­ri­gu­re­ing. Neotam-kri­stal­ler­na tor­kas och mals till sist ned till ett pulver.

Metabolism

Neotam bryts snabbt och full­stän­digt ned i kroppen.

Restprodukterna är ave­ste­ri­fi­e­rad neo­tam (92 pro­cent) och meta­nol (8 procent).

80 pro­cent har läm­nat krop­pen det natur­li­ga vägen inom två dygn. Resten kom­mer efter. 64 pro­cent via avfö­ring. Resten via urin. Inget acku­mu­le­ras i kroppen.

Är neotam säkert?

Med tan­ke på att neo­tam fram­ställs av aspar­tam, som har dåligt ryk­te, och många kemi­ka­li­er används i pro­ces­sen, kan man und­ra om det är säkert.

Eftersom neo­tam är modi­fi­e­rat aspar­tam kan man tro att neo­tam lik­som aspar­tam är en feny­la­la­ninkäl­la. Fenylalanin är skad­ligt för per­so­ner med sjuk­do­men fenyl­ke­tonu­ri (PKU). Det är där­för mat och dryck med feny­la­la­ninkäl­la mås­te ha var­nings­text. Men 3,3-dimetylbutyraldehyd-gruppen för­hind­rar att feny­la­la­nin fri­görs i mer än för­sum­bar mängder.

Däremot fri­görs inte oan­sen­li­ga mäng­der av meta­nol. Men eftersom neo­tam används i så små mäng­der, på grund av sin söt­ma, blir bidra­get för­sum­bart jäm­fört med de mäng­der av meta­nol som finns natur­ligt i kroppen.

Så är neo­tam säkert? Ja.

Accepterat dagligt intag (ADI)

Neotam god­kän­des för använd­ning i mat och dryck redan 2002 i USA. Men det dröj­de till 2010 innan den Europeiska myn­dig­he­ten för livs­me­dels­sä­ker­het (EFSA) var över­ty­gad och för­lä­na­de neo­mat E-num­mer 961.

Som all­tid kom­mer EFSA:s god­kän­nan­de med strik­ta reg­ler om använd­nings­om­rå­de och kvan­ti­te­ter. Dessa byg­ger på ett accep­ta­belt dag­ligt intag (ADI) satt till 2 mil­li­gram per kilo­gram kropps­vikt. Det låter lite, men är i prak­ti­ken omöj­ligt att kom­ma i när­he­ten av, eftersom neo­tam är så sött att endast små mäng­der används.

Neotam sätter smak på tillvaron

Neotam är ett vitt pul­ver som är 7 000 till 13 000 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker, och 30 till 70 gång­er söta­re än aspartam.

Det har en söt­ma som kom­mer med lite för­dröj­ning, men stan­nar desto läng­re. Den upp­levs som frisk och soc­ker­lik, utan bis­mak eller eftersmak.

Neotam kan till och med däm­pa bit­ter­he­ten hos and­ra ingre­di­en­ser – till exem­pel kof­fe­in och soja.

Dessutom kan neo­tam för­hö­jer sma­ker hos ingre­di­en­ser som mint, vanil­lin, kakao och yoghurt.

Sött plus sött blir mer än extra sött

I ett expe­ri­ment blan­da­de man neo­tam och sac­ka­rin. Det gav en söt­ma som var hela 14 till 24 gång­er stör­re än vad som kan för­ut­ses från de från de enskil­da söt­nings­med­lens egna söt­ma. Sött plus neo­tam blir helt enkelt mer än extra sött.

Neotam kan använ­das på det­ta sätt ock­så med and­ra söt­nings­me­del, till exem­pel aspar­tam, ace­sul­fam K och sukralos.

Godis i olika färger i vita skålar

Neotam jämfört med aspartam

Neotam är tänkt att vara aspar­tam minus alla nack­de­lar plus många nya för­de­lar. Därför är det natur­ligt att jäm­fö­ra de två. Hur kla­rar sig neo­tam jäm­fört aspar­tam? Bra visar det sig.

Utöver den höga söt­man, soc­ker­li­ka sma­ken och avsak­na­den av kän­da nack­de­lar för häl­san har neo­tam fle­ra livs­me­dels­tek­nis­ka för­de­lar fram­för aspartam.

Neotam är sta­bi­la­re är aspar­tam; det kla­ra vär­me, fukt och sura mil­jö­er bätt­re är aspar­tam. Exempel: Efter åtta vec­kor åter­står 90 pro­cent av neo­tam i dryck med pH 3,2. Som torrt pul­ver kla­rar neo­tam sig sär­skilt bra, även i bland­ning­ar med and­ra ingre­di­en­ser som till exem­pel glu­kos och maltodextrin.

Neotam löser sig unge­fär lika bra som aspar­tam, men gör det betyd­ligt snabbare.

Fördelar med neotam

Låt oss sam­man­fat­ta för­de­lar­na med neotam:

  • 7 000 till 13 000 gång­er söta­re än van­ligt socker
  • Tillför ing­en ener­gi (0 kcal)
  • Ingen påver­kan på blod­soc­ker­ni­vån (GI = 0)
  • Ger inte karies
  • Billigt. Kostnaden för neo­tam är 1 pro­cent av kost­na­den för den mängd soc­ker som krävs för att ge sam­ma sötma.
  • Smaken är ren och soc­ker­lik, utan bis­mak och eftersmak.
  • Klarar vär­me, fukt och syra bätt­re än aspartam.
  • Löser sig snabbt i vätska.

Nackdelar med neotam

Neotam är inte helt utan nackdelar:

  • Den extre­ma söt­man gör det svårt att dose­ra rätt.
  • Neotams släkt­skap med aspar­tam ger det en nega­tiv association.
  • Sötman är för­dröjd jäm­fört med socker.
  • Sötman drö­jer sig kvar läng­re än socker.

Alternativ till neotam med naturligt ursprung

Neotam är i många avse­en­den ett bätt­re söt­nings­me­del än aspar­tam som det både här­stam­mar från och är tänkt att ersät­ta. Men asso­ci­a­tio­nen till aspar­tam är ock­så dess akilleshäl.

Allt fler kon­su­ment är allt mer upp­märk­sam på inne­hål­let i vad mat och dryck de för­tär. Då är släkt­ska­pet med aspar­tam en belast­ning, lik­som de kemis­ka pro­ces­ser som används för att till­ver­ka det arti­fi­ci­el­la sötningsmedlet.

För livs­me­dels­pro­du­cen­ter som vär­nar sitt varu­mär­ke kan det vara bätt­re att väl­ja ett söt­nings­me­del med natur­ligt ursprung. I prak­ti­ken inne­bär det ste­vi­ol­gly­ko­si­der som extra­he­ras ur väx­ten ste­via på ett sätt som påmin­ner om hur van­ligt sock­ret extra­he­ras ur sockerbetor.

När ste­vi­ol­gly­ko­sid god­känns i EU, året efter neo­tam, var påtag­lig bit­ter bis­mak och lak­rits­lik­nan­de efter­smak två pro­blem. Men genom åren har växt­för­äd­ling och för­bätt­ra­de utvin­nings­tek­nik givit oss Reb M och and­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der med sam­ma rena och soc­ker­li­ka smak som neotam.

Hör av dig till oss om du vill ha ett varu­prov på Reb M eller vill dis­ku­te­ra hur vi kan hjäl­pa dig att mins­ka soc­ker i dina livsmedel.

Dela artikeln om du gillade den!