Neotam – guide till artificiella sötningsmedel

Förra artikeln i vår guide till artificiella sötningsmedel riktade strålkastarljuset på ett sötningsmedel som är en bättre version av aspartam. Det finns ett artificiellt sötningsmedel till som gör anspråk på samma sak: Neotam. I denna artikel sätter vi tänderna i denna sötnos.

Jakten på det nya söta

Företaget som av misstag upptäckte aspartam i mitten av 1960-talet bestämde sig 25 år senare att hitta det ”perfekta” sötningsmedlet. Den här gången lämnades inget åt slumpen. Det amerikanska bolaget ägnade uppgiften sju års intensiv forskning, plöjde ned 80 miljoner dollar, och provade 2 500 kandidater, innan de en dag hittade sin vinnare:

(S)-3-((3,3-Dimethylbutyl)amino)-4-(((S)-1-methoxy-1-oxo-3-phenylpropan-2-yl)amino)-4-oxobutanoic acid

Kanske inte det ”perfekta” namnet på något som man vill att konsumenter ska stoppa i sig. Så det söta ämnet fick också ett sötare namn: Neotam.

Fördelar med neotam

Neotam är sött. 7 000 till 13 000 gånger sötare än socker.

Det har ingen tråkig bismak eller eftersmak som många andra sötningsmedel dras med.

Neotam bidrar inte med energi (0 kcal), påverkar inte blodsockernivån (glykemiskt index GI är 0) och ger inte karies.

Jämfört med aspartam är det billigare och har flera livsmedelstekniska fördelar, som vi återkommer till.

Men hur är det med hälsopåverkan? Det ska vi också återkomma till.

Men låt oss börja från början.

NutraSweets satsning

I början av 1990-talet sjösatte företaget NutraSweet en omfattande satsning på att hitta det optimala sötningsmedlet. Det blev en tävling mellan två forskargrupper. Den ena var baserad av i Illinois, USA, och leddes av NutraSweets operativa chef Robert Shapiro. Den andra var baserad i Frankrike och leddes av kemisterna Claude Nofre och Jean-Marie Tinti.

Efter sju år hade den amerikanska gruppen hittat 500 nya sötningsmedel. Samtidigt hade gruppen i Frankrike funnit 2 000 nya sötningsmedel, och en av dem var Neotam.

Hela utvecklingsprojektet kostade NutraSweet 80 miljoner dollar. Inte konstigt om man såg stevia som ett hot mot denna investering.

Tillverkning av neotam

Förenklat är neotam en sammansättning av aspartam och 3,3-dimetylbutyraldehyd.

Aspartam är, som du vet, ett godkänt sötningsmedel framställt genom låta bakterierna Brevibacterium flavum och Corynebacterium glutamicum bilda aminosyror i en jäsningsprocess. Dessa aminosyror syntetiseras sedan till aspartam.

3,3-dimetylbutyraldehyd är en klar, ljusgul vätska som är mycket brandfarlig och irriterar ögonen, andningsorganen och huden. Om det är någon tröst så framställs den från 3,3-dimethyl-1-butanol som finns naturligt i balsamvinäger och vissa kallpressade oljor. Å andra sidan är de andra ämnen som används i den processen inte lika naturliga:

• Oxalylklorid som sönderfaller till saltsyra och oxalsyra vid kontakt med luft
• Dimetylsulfoxid som är biprodukt från framställning av pappersmassa
• Trietylamin triethylaminesom framställs genom alkylering av förgasad ammoniak med etanol

Hur som helst: Med aspartam och 3,3-dimetylbutyraldehyd på plats kan neotam framställas i ett enda steg. Lika delar (räknat i molmassa) aspartam och 3,3-dimetylbutyraldehyd löses i metanol, varpå vätgas tillsätts under tryck i närvaro av metall.

Metallen, som ofta är platinum eller palladium, fungerar som en landningsplats där en aspartammolekyler och en 3,3-dimetylbutyraldehyd-molekyler kan sätta sig innan de förenas och blir neotam. Metoden kallas reduktiv alkylation.

Metanolen är bara ett lösningsmedel. Det mesta avlägsnas med destillation och det sista genom centrigureing. Neotam-kristallerna torkas och mals till sist ned till ett pulver.

Metabolism

Neotam bryts snabbt och fullständigt ned i kroppen.

Restprodukterna är avesterifierad neotam (92 procent) och metanol (8 procent).

80 procent har lämnat kroppen det naturliga vägen inom två dygn. Resten kommer efter. 64 procent via avföring. Resten via urin. Inget ackumuleras i kroppen.

Är neotam säkert?

Med tanke på att neotam framställs av aspartam, som har dåligt rykte, och många kemikalier används i processen, kan man undra om det är säkert.

Eftersom neotam är modifierat aspartam kan man tro att neotam liksom aspartam är en fenylalaninkälla. Fenylalanin är skadligt för personer med sjukdomen fenylketonuri (PKU). Det är därför mat och dryck med fenylalaninkälla måste ha varningstext. Men 3,3-dimetylbutyraldehyd-gruppen förhindrar att fenylalanin frigörs i mer än försumbar mängder.

Däremot frigörs inte oansenliga mängder av metanol. Men eftersom neotam används i så små mängder, på grund av sin sötma, blir bidraget försumbart jämfört med de mängder av metanol som finns naturligt i kroppen.

Så är neotam säkert? Ja.

Accepterat dagligt intag (ADI)

Neotam godkändes för användning i mat och dryck redan 2002 i USA. Men det dröjde till 2010 innan den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) var övertygad och förlänade neomat E-nummer 961.

Som alltid kommer EFSA:s godkännande med strikta regler om användningsområde och kvantiteter. Dessa bygger på ett acceptabelt dagligt intag (ADI) satt till 2 milligram per kilogram kroppsvikt. Det låter lite, men är i praktiken omöjligt att komma i närheten av, eftersom neotam är så sött att endast små mängder används.

Neotam sätter smak på tillvaron

Neotam är ett vitt pulver som är 7 000 till 13 000 gånger sötare än vanligt socker, och 30 till 70 gånger sötare än aspartam.

Det har en sötma som kommer med lite fördröjning, men stannar desto längre. Den upplevs som frisk och sockerlik, utan bismak eller eftersmak.

Neotam kan till och med dämpa bitterheten hos andra ingredienser – till exempel koffein och soja.

Dessutom kan neotam förhöjer smaker hos ingredienser som mint, vanillin, kakao och yoghurt.

Sött plus sött blir mer än extra sött

I ett experiment blandade man neotam och sackarin. Det gav en sötma som var hela 14 till 24 gånger större än vad som kan förutses från de från de enskilda sötningsmedlens egna sötma. Sött plus neotam blir helt enkelt mer än extra sött.

Neotam kan användas på detta sätt också med andra sötningsmedel, till exempel aspartam, acesulfam K och sukralos.

Neotam jämfört med aspartam

Neotam är tänkt att vara aspartam minus alla nackdelar plus många nya fördelar. Därför är det naturligt att jämföra de två. Hur klarar sig neotam jämfört aspartam? Bra visar det sig.

Utöver den höga sötman, sockerlika smaken och avsaknaden av kända nackdelar för hälsan har neotam flera livsmedelstekniska fördelar framför aspartam.

Neotam är stabilare är aspartam; det klara värme, fukt och sura miljöer bättre är aspartam. Exempel: Efter åtta veckor återstår 90 procent av neotam i dryck med pH 3,2. Som torrt pulver klarar neotam sig särskilt bra, även i blandningar med andra ingredienser som till exempel glukos och maltodextrin.

Neotam löser sig ungefär lika bra som aspartam, men gör det betydligt snabbare.

Fördelar med neotam

Låt oss sammanfatta fördelarna med neotam:

• 7 000 till 13 000 gånger sötare än vanligt socker
• Tillför ingen energi (0 kcal)
• Ingen påverkan på blodsockernivån (GI = 0)
• Ger inte karies
• Billigt. Kostnaden för neotam är 1 procent av kostnaden för den mängd socker som krävs för att ge samma sötma.
• Smaken är ren och sockerlik, utan bismak och eftersmak.
• Klarar värme, fukt och syra bättre än aspartam.
• Löser sig snabbt i vätska.

Nackdelar med neotam

Neotam är inte helt utan nackdelar:

• Den extrema sötman gör det svårt att dosera rätt.
• Neotams släktskap med aspartam ger det en negativ association.
• Sötman är fördröjd jämfört med socker.
• Sötman dröjer sig kvar längre än socker.

Alternativ till neotam med naturligt ursprung

Neotam är i många avseenden ett bättre sötningsmedel än aspartam som det både härstammar från och är tänkt att ersätta. Men associationen till aspartam är också dess akilleshäl.

Allt fler konsument är allt mer uppmärksam på innehållet i vad mat och dryck de förtär. Då är släktskapet med aspartam en belastning, liksom de kemiska processer som används för att tillverka det artificiella sötningsmedlet.

För livsmedelsproducenter som värnar sitt varumärke kan det vara bättre att välja ett sötningsmedel med naturligt ursprung. I praktiken innebär det steviolglykosider som extraheras ur växten stevia på ett sätt som påminner om hur vanligt sockret extraheras ur sockerbetor.

När steviolglykosid godkänns i EU, året efter neotam, var påtaglig bitter bismak och lakritsliknande eftersmak två problem. Men genom åren har växtförädling och förbättrade utvinningsteknik givit oss Reb M och andra steviolglykosider med samma rena och sockerlika smak som neotam.

Hör av dig till oss om du vill ha ett varuprov på Reb M eller vill diskutera hur vi kan hjälpa dig att minska socker i dina livsmedel.