Matvanor – fortfarande en klassfråga

I takt med att hyllorna i mataffären fylls på med hälsosamma alternativ, svalnar diskussionen om matvanor. Men vi borde ändå fundera på varför vissa människor hamnar i en ond spiral av billig och lättillgänglig mat, medan andra frossar i hälsosamma recept och tar sig tiden att laga mat. Frida Westergård kliver ur sin matbubbla och synar sakernas tillstånd.

15 november 2019 •

Precis som fil­ter­bubb­lor, där man främst nås av nyhe­ter och infor­ma­tion likt de man själv intres­se­rar sig för, tycks sta­tus och klass bil­da mat­bubb­lor. De speg­lar helt enkelt socio­e­ko­no­mis­ka skillnader.

Tid för njutning och hälsosamma val

I min mat­bubb­la äter alla med­ve­tet. Intresset för kost och häl­sa genom­sy­rar var­je val av mat.

Att laga häl­so­sam mat är tid som man tar sig. Och att äta halv­fab­ri­kat eller skräp­mat är det ock­så ett ytterst med­ve­tet val, kanske något man unnar sig då och då. Oavsett vad man stop­par i mun­nen så finns en tan­ke bakom.

På sam­ma sätt har många med mig tid att för­kov­ra sig i mat­porr; det vill säga att avsät­ta en stund för att läsa lyx­i­ga mat­ma­ga­sin och hälsobloggar.

Och man tar sig tid att stro­sa i mat­af­fä­ren och grans­ka innehållsdeklarationer.

I min bubb­la är det lätt att glöm­ma att inte alla sam­ma tid eller intres­se för mat.

Skapar sug och är billigast av allt

I en annan bubb­la är snabb­mat, som ett mål på McDonald’s, inte något man unnar sig ytterst med­ve­tet då och då, utan en snabb och bil­lig måltid.

Snabbmaten loc­kar med sma­ker som inte lätt går att här­ma hem­ma i den egna mat­lag­ning­en. I syn­ner­het inte om man sak­nar peng­ar, tid eller intresse.

Dessutom ökar snabb­mat suget efter ännu mer snabb­mat. En austra­lisk stu­die visar att råt­tor slu­tar äta sund mat när de bli­vit vana vid snabbmat.

Snabbmat ska­par en spi­ral med ökan­de sug efter snabbmat.

En nedåt­gå­en­de spi­ral, säger vi i min bubb­la. För den bil­li­gas­te snabb­ma­ten är ofta den närings­fat­ti­ga skräp­ma­ten – prop­pad med soc­ker, fett och salt.

Utbildning avgör matvanor

Den med­vet­na mat­bubb­lan och snabb­mats­bubb­lan illu­stre­rar hur seg­re­ge­rad Matsverige har bli­vit. Det låter krasst, men är en verklighet.

I en stu­die från Livsmedelsverket skri­ver Irene Mattisson:

Skillnaderna mel­lan soci­al­klas­ser lig­ger i kva­li­te­ten på maten man har råd att köpa

Studien visar ock­så att utbild­ningsni­vå är en av fak­to­rer­na som spe­lar in i män­ni­skors mat­va­nor. Likaså deras för­äld­rars. Det är fram­för allt mam­mans utbild­ning som påver­kar bar­nets matvanor.

Skillnader ökar

En rap­port från Folkhälsomyndigheten visar att folk­häl­san är god och har för­bätt­rats. Men den bekräf­tar ock­så bil­den av ojäm­lik­het mel­lan socio­e­ko­no­mis­ka grup­pers mat­va­nor: En per­son med läng­re utbild­ning äter mer häl­so­samt än en per­son med kor­ta­re utbild­ning. Men det mest illa­vars­lan­de är att ojäm­lik­he­ten ökar.

Samhällelig förändring för folkhälsans skull

Förändrade mat­va­nor är inte en frå­ga på indi­vid­ni­vå. Inte enbart. Förändring krä­ver ock­så åtgär­der på sam­hälls­ni­vå, som till exem­pel utjäm­na­de skill­na­der mel­lan oli­ka socio­e­ko­no­mis­ka grupper.

Framför allt mås­te vi slu­ta att tän­ka och pra­ta om mat som ett val man själv gör. Det är för att för­enk­la verk­lig­he­ten, eftersom män­ni­skors mat­va­nor grund­läggs långt innan de föds.

Dela artikeln om du gillade den!