Matvanor – fortfarande en klassfråga

Precis som filterbubblor, där man främst nås av nyheter och information likt de man själv intresserar sig för, tycks status och klass bilda matbubblor. De speglar helt enkelt socioekonomiska skillnader.

Tid för njutning och hälsosamma val

I min matbubbla äter alla medvetet. Intresset för kost och hälsa genomsyrar varje val av mat.

Att laga hälsosam mat är tid som man tar sig. Och att äta halvfabrikat eller skräpmat är det också ett ytterst medvetet val, kanske något man unnar sig då och då. Oavsett vad man stoppar i munnen så finns en tanke bakom.

På samma sätt har många med mig tid att förkovra sig i matporr; det vill säga att avsätta en stund för att läsa lyxiga matmagasin och hälsobloggar.

Och man tar sig tid att strosa i mataffären och granska innehållsdeklarationer.

I min bubbla är det lätt att glömma att inte alla samma tid eller intresse för mat.

Skapar sug och är billigast av allt

I en annan bubbla är snabbmat, som ett mål på McDonald’s, inte något man unnar sig ytterst medvetet då och då, utan en snabb och billig måltid.

Snabbmaten lockar med smaker som inte lätt går att härma hemma i den egna matlagningen. I synnerhet inte om man saknar pengar, tid eller intresse.

Dessutom ökar snabbmat suget efter ännu mer snabbmat. En australisk studie visar att råttor slutar äta sund mat när de blivit vana vid snabbmat.

Snabbmat skapar en spiral med ökande sug efter snabbmat.

En nedåtgående spiral, säger vi i min bubbla. För den billigaste snabbmaten är ofta den näringsfattiga skräpmaten – proppad med socker, fett och salt.

Utbildning avgör matvanor

Den medvetna matbubblan och snabbmatsbubblan illustrerar hur segregerad Matsverige har blivit. Det låter krasst, men är en verklighet.

I en studie från Livsmedelsverket skriver Irene Mattisson:

Skillnaderna mellan socialklasser ligger i kvaliteten på maten man har råd att köpa

Studien visar också att utbildningsnivå är en av faktorerna som spelar in i människors matvanor. Likaså deras föräldrars. Det är framför allt mammans utbildning som påverkar barnets matvanor.

Skillnader ökar

En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att folkhälsan är god och har förbättrats. Men den bekräftar också bilden av ojämlikhet mellan socioekonomiska gruppers matvanor: En person med längre utbildning äter mer hälsosamt än en person med kortare utbildning. Men det mest illavarslande är att ojämlikheten ökar.

Samhällelig förändring för folkhälsans skull

Förändrade matvanor är inte en fråga på individnivå. Inte enbart. Förändring kräver också åtgärder på samhällsnivå, som till exempel utjämnade skillnader mellan olika socioekonomiska grupper.

Framför allt måste vi sluta att tänka och prata om mat som ett val man själv gör. Det är för att förenkla verkligheten, eftersom människors matvanor grundläggs långt innan de föds.