Functional food, superfood, future food – på ren svenska

Maten vi äter har utvecklats, förfinats och modifierats under minst 10 000 år. I dag går utvecklingen snabbare än någonsin. Maten ska göra oss starkare, vackrare och lyckligare. Allt fler är ”healthy believers” med ett uttalat intresse för miljö, hållbar livsstil och hälsa. De rör sig ledigt med begrepp som functional food, superfood och future food. Rör du dig lika ledigt? Om inte kan denna artikel hjälpa dig att orientera dig bland begreppen.

Superfood

Begreppet superfood används på livsmedel som innehåller mycket näring – främst naturliga råvaror som är minimalt behandlade (till exempel bara torkade och malda till pulver). Det finns inga exakta villkor som ett livsmedel ska uppfylla för att kallas superfood, och uttrycket kritiseras ibland för att mest vara ett signalord inom marknadsföring. Likväl kan sådant signalord tjäna ett syfte, då de kategoriserar och pekar ut livsmedel med gemensamma egenskaper som är av intresse för konsumenter.

Världens första superfood är bananen som 1918 beskrevs som ”ett livsmedel med exceptionellt värde” i The Scientific Monthly. Det använde Chiquitas föregångare – United Fruit Company – i en massiv marknadsföring, som ytterligare stärkte bananens status som supermat under början av 1900-talet.

Även om superfood började som en snilleblixt på en marknadsavdelning, är det i dag anammat av hälsomedvetna konsumenter som associerar det med stora fördelar.

Fördelen med superfood

När begreppet blev populärt i Europa i början av 2000-talet var det ofta exotiska livsmedel, till exempel goji, ashwagandha, maca, chia och quinoa,  som lyftes fram och som hälsomedvetna konsumenter tog till sitt hjärta med stor entusiasm och gärna betalade extra för.

Sedan marknadsfördes näringstäta livsmedel från vår egen bakgård som superfood – till exempel blåbär, nässla, grönkål och selleri. Livsmedel som tidigare levt en undanskymd tillvaro blir plötsligt hjältar på matbordet eller i vår smoothie. Även ogräs i vår egen trädgård, som nässla och kirskål lyftes fram som extra nyttiga.

Exempel på superfood

Funktionell mat

Funktionell mat, även kallat mervärdesmat, är livsmedel som har hälsofördelar utöver att tillföra näring. Begreppet funktionell mat kommer från ett forskningsprojekt i Japan och fick sitt genombrott under en internationell konferensen i Singapore 1995.

I Japansk kultur tänker man sig att mat har tre syften:

Primärt syfte

Ge kroppen näring och hålla igång livsprocesser.

Sekundärt syfte

Tillhandahålla smak, konsistens, lukt.

Tertiärt syfte

Förändra fysiologiska egenskaper i positiv riktning.

Det är livsmedel som uppfyller det tertiära syftet som kallas funktionell mat. Funktionell mat ska, förutom att ge oss näring, förändra kroppens egenskaper på ett positivt sätt.

Exempel på funktionell mat

Bioaktiva ämnen i funktionell mat

Studier av kostens effekt i olika befolkningsgrupper visar att de som äter frukt, grönt, fullkorn och fisk har bättre hälsa och ofta får ett längre liv. Men vilka ämnen i maten åstadkommer detta? Det är frågan som olika forskningsprojekt försöker svara på, och där universitet och företag samarbetar.

Några typer av ämnen som forskarna intresserar sig för är:

• Omega-3 och omega-6-fettsyror – som bland mycket annat påverkar regleringen av blodtrycket, hur njurarna fungerar och vårt immunförsvar.
• Betaglukaner – som kan sänka blodets kolesterolvärde.
• Flavonoider och antioxidanter – som skyddar våra celler mot oxidativ stress.
• Probiotika – som tillför tjocktarmen nyttiga bakterier.
• Prebiotika – som ger näring till tjocktarmens nyttiga bakterier.

Bioteknik och förbättrad mat

Forskningen om bioaktiva ämnen inspirerar producenter att anamma bioteknik för att förändra, lägga till eller dra ifrån, och öka eller minska ämnen i livsmedel som optimera dem. Det kan vara så enkelt som att tillsätta jod i salt, omega-3 i ägg eller D-vitamin i mjölk. Eller ersätta socker med sötade fibrer.

Future food

Runt år 2050 uppskattar forskare att vi behöver producera 25–70 procent mer livsmedel än i dag. Då förväntas jordens befolkning bestå av 9 miljarder människor. Det kan bli svårt att möta efterfrågan på mat utan att utveckla nya typer av livsmedel. Det är här begreppet future food kommer in.

Växtbaserat kött

Kött har i de flesta kulturer, under de flesta tider, varit en lyxvara. Få människor i historien har haft samma tillgång till kött som den rika delen av världen har i dag. Men kött är ett ineffektivt sätt att föda en växande befolkning på, eftersom uppfödning av boskap kräver mycket jordbruksareal och vatten. Alla håller inte med om detta, men vi ser ändå ett ökat intresse för ”växtbaserat kött”. Växtbaserat kött består av vegetariska ingredienser som processas för att likna kött som mycket som möjligt.

Odlat kött

Växtbaserat kött finns redan i handeln. Snart får det kanske sällskap av odlat kött. Till skillnad mot växtbaserat ”kött” är det riktigt kött. Men det kommer inte från boskap, utan odlas från muskelceller.

Den första hamburgaren med odlat kött åts 2013. Den kostade 325 000 dollar. Sedan dess har priset fallit snabbt och börjar närma sig den magiska gränsen på 1 dollar per liter där odlat kött beräknas bli kommersiellt gångbart.

Odlad fisk

Odlad fisk har vi vant oss vid. Framför allt äter vi mycket lax som föds upp i fiskdammar i Norge. Men i dag ska du inte bli förvånad om du besöker en vanlig bondgård och upptäcker att ladugården inte längre har kor utan bassänger för fiskodling. Fiskodling är en industri som fortfarande befinner sig i startgroparna.

Snart kommer vi även se växtbaserade skaldjursalternativ. Redan nu går det att köpa ”räkor” gjorda av sojaprotein och alger.

3D-mat

CandyFab var först med att använda socker i en 3D-skrivare och därmed skriva ut något ätbart. Men det riktiga genombrottet för 3D-utskrift av mat kom 2014 med projektet Edible Growth som visade hur teknik kan användas för att förbättra mat.

När projektet drog igång 2014 trodde man att det skulle dröja åtminstone 10 år innan tekniken blev allmän, men redan två år senare, 2016, öppnades en pop up-restaurang vid namn FoodInk som enbart serverade 3D-mat.

Och i dag finns det företag som tillverkat 3D-skrivare för livsmedel riktade till vanliga hushåll, till exempel byFlow.

Insekter

Den växande befolkningens behov av protein kräver att vi lär oss tänka i nya banor, och det har knappast undgått någon att insekter är vår nästa proteinkälla. Faktum är att cirka 2 miljarder människor i de tropiska delarna av Asien, Afrika och Sydamerika äter insekter redan i dag, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

Vi som inte är lika öppensinnade, och vämjes av tanken att äta levande, slemmiga, slingrande maskar, kan andas ut. Vi behöver inte sätta tänderna i en knaprigt rostad syrsa, utan nöja oss med att använda proteinpulver framställt av insekter.

Syrsa är den vanligaste insekten hos insektsfarmer är syrsa. De räknas som en av de absolut mest hållbara källorna till protein. Och du kan föda upp dem hemma om du vill.

Slutsats

Vi människor har alltid sökt nya vägar att förbättra den mat vi äter. En gång i tiden lärde vi oss att hantera elden och steka mat. Nu försöker vi göra maten nyttigare utan att offra det goda. Det kräver nya lösningar. Vi på Bayn drar vårt strå till stacken genom att utveckla sötade fibrer i syfte att hjälpa dig att skapa god mat med mindre socker.