Foto: Stevia Hellas Cooperative

Europeiska tobaksodlare bytte till stevia

Livsmedels- och dryckesindustrin i Europa använder alltmer stevia. Den ökade efterfrågan får tobaksodlare i södra Europa att byta gröda och bli steviaodlare istället.

10 januari 2020 •

Den glo­ba­la världs­mark­na­den för ste­via väx­er årli­gen med mer än åtta pro­cent. Snabbast väx­er den i Asien-Stillahavsområdet – och i Europa, vil­ket gör det lön­samt att odla ste­via här. Det upp­märk­sam­ma­de BBC härom­da­gen med ett repor­tage om den förs­ta kom­mer­si­el­la ste­vi­a­od­ling­en i Europa.

Första steviaodlingen i Europa

Odlingen bör­ja­de som en idé hos Christos Stamatis år 2011. Han såg hur ame­ri­kans­ka tobaksod­la­re fram­gångs­rikt har bytt grö­da från tobak till ste­via, och nu vil­le han över­ty­ga tobaksod­la­re i sin hem­bygd i Grekland att göra sam­ma sak.

Han åkte till kafé­er i Fthiotis, en del av Grekiska fast­lan­det, för att träf­fa odla­re och över­ty­ga dem att inve­ste­ra 500 € var­de­ra. Han fick med sig 150 bönder.

– Vi upp­täck­te ”crowdsour­cing” långt innan det blev van­ligt i min by. Människor har makt och vi nytt­ja­de det, säger Christos Stamatis till BBC.

Resultatet blev Stevia Hellas Cooperative, som idag sys­sel­sät­ter runt 300 personer.

År 2011 tog Christos Stamatis ini­ti­a­ti­vet till att bil­da koo­pe­ra­ti­vet Stevia Hellas Cooperative som han idag är vd för. Foto: Stevia Hellas Cooperative.

Guldläge

Stevias frön har svårt att gro – bara en av tio blir en plan­ta. Därför odlas de från stick­ling­ar, som får växa till sig tio till tolv vec­kor i växt­hus innan de plan­te­ras ut på fält.

Fälten ska vara väl­drä­ne­ra­de för att ste­via ska tri­vas. Plantorna vill inte bli ”blö­ta om föt­ter­na”. Och det behövs myc­ket sol och vär­me för att rätt söt­ma ska utveck­las. Men det får inte hel­ler vara för torrt. Luften bör vara något fuktig.

Karta över grekland som visar var Fthiotis ligger.
Europas förs­ta ste­vi­a­od­ling finns i Fthiotis som är en del av regi­o­nen Grekiska fastlandet.

Steviaplantan har med and­ra ord gans­ka spe­ci­fi­ka krav för att tri­vas. Och de kra­ven upp­fyl­ler fäl­ten i Fthiotis. Miljön är en bland­ning av kli­ma­tet vid Medelhavet och i ber­gen. Åt nord, väst och syd reser sig höga berg, och i öster rul­lar vågor från Egeiska havet in över Maliska vikens stränder.

Ett sådant guld­lä­ge för ste­vi­a­od­ling är inte unikt för Fthiotis. Liknande mikrokli­mat finns på and­ra plat­ser i söd­ra Europa. Christos Stamatis pla­ne­rar att dra nyt­ta av det. Till BBC säger han:

– Vår näs­ta plan är att for­ma en leve­ransked­ja för ste­via med Medelhavsländer som Italien, Spanien, Frankrike eller Portugal.

Stor efterfrågan

Christos Stamatis har ett guld­lä­ge ock­så affärsmässigt.

Livsmedels- och dryc­kes­in­du­strin efter­frå­gar allt­mer ste­via. Tillväxten bedöms av fle­ra mark­nads­a­na­lys­fö­re­tag att lig­ga mel­lan 8,2 och 8,7 pro­cent årli­gen, och Europa är en av de mark­na­der som väx­er snabbast.

Analysföretaget Expert Market Research skri­ver i en rap­port att Asien-Stillahavsregionen, följt av Europa, är världs­le­dan­de på ste­vi­a­mark­na­den. De två regi­o­ner­na utgör till­sam­mans 62 pro­cent av världsmarknaden.

Stevia bättre för hälsan

Det sto­ra och ökan­de intres­set från Livsmedels- och dryc­kes­in­du­strin för ste­via beror på att kon­su­men­ter allt mer

  • efter­frå­gar mat och dryck med mind­re soc­ker, och
  • und­vi­ker mat och dryck med syn­te­tis­ka sötningsmedel.

Konsumenters vil­ja att mins­ka soc­kerin­ta­get beror på en ökad med­ve­ten­het om häl­so­ris­ker­na med ett för stort kalo­ri­in­tag. Deras ovil­ja att få i sig syn­te­tis­ka söt­nings­me­del beror på en ökad miss­tänk­sam­het mot allt som upp­levs onaturligt.

Dessa två tren­der till­sam­mans gör att den enda tänk­ba­ra lös­ning­en för livs­me­dels- och dryc­kes­in­du­strin är högin­ten­si­va söt­nings­me­del från växtri­ket – till exem­pel ste­vi­ol­gly­ko­si­der som finns i natur­ligt ste­via.

Stevia bättre för miljön

Men häl­sa är inte det enda som Livsmedels- och dryc­kes­in­du­strin mås­te ta hän­syn till. Miljön är en allt vik­ti­ga­re frå­ga för kon­su­men­ter. I takt med att de nega­ti­va effek­ter­na av den glo­ba­la upp­värm­ning­en blir mer uppen­ba­ra, kom­mer fler kon­su­men­ter stäl­la tuf­fa krav på pro­du­cen­ter­na vad gäl­ler deras mil­jöpå­ver­kan. Här har ste­via en stor för­del jäm­fört med socker.

Stevia har ett vat­ten­av­tryck som är 96 pro­cent läg­re än rör­soc­ker och 92 pro­cent läg­re än soc­ker­be­tor. Och för att upp­nå sam­ma söt­ma som soc­ker behö­ver ste­via bara en fem­te­del av den odlingsa­re­al som soc­ker kräver.

Stevia växter på ett fält med berg i bakgrunden
Stevia är en av ett hund­ra­tal korg­blom­mi­ga väx­ter, som ock­så omfat­tar präst­kra­ge, fibb­lor och tist­lar. Den blir 30 till 80 cen­ti­me­ter hög, har 2,5 cen­ti­me­ter sto­ra blad samt vita blom­mor. Foto: Stevia Hellas Cooperative.

Först men knappast sist

Stevia Hellas Cooperative var först i Europa med kom­mer­si­ell odling av ste­via. Men de är knap­past de sista. Ökad efter­frå­gan kom­mer att göra det lön­samt för fler bön­der i söd­ra Europa att odla den söta växten.

YouTube video

Dela artikeln om du gillade den!