Dabas – din genväg till marknaden

Känner du till Dabas? Finns dina produkter med? Ser du värdet? Om du svarar ja på alla tre frågor kan du sluta läsa nu. Alla andra bör läsa vidare.

Din pro­dukt är fär­dig. Smakerna sit­ter som de ska. Kvalitén är den rät­ta. Paketeringen är snygg. Nu vän­tar… Något mind­re roligt: En mas­sa admi­nist­ra­tivt arbe­te innan pro­duk­ten når kon­su­men­ter genom foodser­vice och retail.

Massa administration

De som ska säl­ja din pro­dukt vill veta en ohygg­lig mas­sa saker: Varumärke, arti­kel­be­skriv­ning, EAN-kod, stor­lek, vikt, min- och max-tem­pe­ra­tu­rer, råva­ru­ur­sprung, Krav-, Eko- och MSC-märk­ning, mark­nads­bud­skap, pris, … Listan är jättelång.

Dagligvarujättarna Axfood, Bergendahls, Coop och ICA krä­ver varu­cer­ti­fi­kat i digi­tal form. Likaså Martin & Servera, Menigo, Svensk Cater och de and­ra sto­ra foodser­vice-gros­sis­ter­na. Medan de mind­re före­ta­gen ofta nöjer sig med ett produktblad.

De sto­ra vill ock­så ha livs­me­dels­bi­la­gan som ger svar om ingre­di­en­ser, närings­äm­nen, aller­ge­ner, om det är halal eller kos­her med mera. Foodservice-före­ta­gen vill dess­utom veta tillag­nings­sätt, antal por­tio­ner, närings- och häl­so­på­stå­en­den och myc­ket mer.

Ska du säl­ja till kom­mun och lands­ting krä­ver Upphandlingsmyndigheten dess­utom att du läm­nar leve­ran­törs­för­säk­ran om ursprung, GMO-fri, cer­ti­fi­e­rad palm­ol­ja, arbets­rätts­li­ga vill­kor och så vidare.

Det är inte lätt att vara livsmedelsproducent.

Tänk om det var möj­ligt att läm­na den­na admi­nist­ra­tion till någon annan som fix­ar rub­bet. Eller åtminsto­ne få stöd genom hela pro­ces­sen och slip­pa göra det om och om igen. Det är här som Dabas kom­mer in i bilden.

Livsmedelsdatabas

Dabas är en artikel­da­ta­bas med infor­ma­tion om de fles­ta livs­me­del som finns på den svens­ka mark­na­den. Den är öppen och kost­nads­fri för vem som helst att söka infor­ma­tion i. Men för att synas där mås­te livs­me­dels­fö­re­tag beta­la en års­av­gift och en avgift per produkt.

Databasen drivs av Delfi Marknadspartner, som har varit med från bör­jan när Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF) tog ini­ti­a­ti­vet 1991.

37 000 produkter

Joakim Browall är delä­ga­re och vice vd på Delfi Marknadspartner.

Med dato­ri­se­ring­en på 1980-talet kom dag­lig­va­ru­bran­schens kun­der med öns­ke­mål om att pro­dukt­bla­den skul­le fin­nas “elektro­niskt” i de kost­pla­ne­rings­pro­gram de använ­de. Men när de sto­ra pla­ne­rings­pro­gram­men bör­ja­de ta betalt för var­je enskild vara som leve­ran­tö­rer­na skul­le regi­stre­ra blev det för dyrt. DLF bestäm­de sig för att göra något åt saken.

– Vi bor­de inte behö­va beta­la för alla system som ska ta del av vår infor­ma­tion. Vi läg­ger infor­ma­tio­nen centralt i en data­bas istäl­let, så kan alla häm­ta infor­ma­tion där­i­från, berät­tar Joakim Browall som är delä­ga­re i Delfi Marknadspartner.

Från bör­jan inne­höll data­ba­sen cir­ka 5 000 artik­lar från 50 livs­me­dels­pro­du­cen­ter. Nu, 28 år sena­re, finns det drygt 40 000 pro­duk­ter från fler än 500 livs­me­dels­pro­du­cen­ter.

Fler små och medelstora företag

De senas­te åren har Dabas upp­levt att allt fler små och medel­sto­ra före­tag har anslu­tit sig. En av anled­ning­ar­na är att det ställs allt hög­re krav.

– Den livs­me­dels­för­ord­ning som kom i decem­ber 2014 [EU nr 1169/​2011] inne­bar krav på att varu­in­for­ma­tion ska fin­nas till­gäng­ligt onli­ne. Det har natur­ligt­vis varit dri­van­de till att även de små före­ta­gen inser att de mås­te lösa det här, säger Joakim Browall.

En mellanhand till övriga marknaden

När en leve­ran­tör regi­stre­rar en pro­dukt i Dabas blir den sök­ba­ra för alla – från myn­dig­he­ter och före­tag till jour­na­lis­ter och privatpersoner.

På Dabas webb­plats går det att söka eller klic­ka sig fram till vil­ken som helst av de drygt 37 000 artik­lar­na som finns i data­ba­sen. Varje arti­kel har detal­je­rad infor­ma­tion som lig­ger helt öppen för vem som helst att tit­ta på utan att regi­stre­ra ett kon­to eller beta­la för tjänsten.

Doldis i kulisserna

Men de fles­ta som använ­der infor­ma­tio­nen pro­fes­sio­nellt gör det genom and­ra pro­gram som häm­tar infor­ma­tio­nen från Dabas.

– Dabas är infor­ma­tions­le­ve­ran­tör åt alla de sto­ra upp­hand­lings- och kost­pla­ne­rings­pro­gram­men inom både offent­lig och pri­vat sek­tor, berät­tar Joakim Browall.

Inom sjuk­vår­den, äldre­omsor­gen och hem­tjäns­ten används ofta Matilda som är ett pro­gram för att pla­ne­ra indi­vi­ders kost med infor­ma­tion från Dabas. För foodser­vice finns kost- och menypla­ne­rings­tjäns­ter­na Aivo, Mashie, Kostdata och Aromi.

Man kan säga att Dabas är en dol­dis som gör nyt­ta i bakgrunden.

Olja i det offentliga upphandlingsmaskineriet

Ett exem­pel på hur Dabas används i upp­hand­lings- och kost­pla­ne­rings­pro­gram­men är han­te­ring­en av leve­ran­törs­för­säk­ring­ar som krävs när offent­lig sek­tor gör upphandling.

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kri­te­ri­er för håll­bar upp­hand­ling för att Sveriges mil­jö­mål upp­nås. Vid upp­hand­ling kan kom­mu­ner och regi­o­ner ange vil­ka av des­sa kri­te­ri­er som ska uppfyllas.

– I Dabas kan ett före­tag ange vil­ka av upp­hand­lings­myn­dig­he­tens kri­te­ri­er för håll­bar upp­hand­ling en viss arti­kel upp­fyl­ler, och Dabas är sedan infor­ma­tions­na­vet för veri­fi­e­ring och upp­följ­ning av kri­te­ri­er­na, säger Joakim Browall.

När kom­mu­ner och regi­o­ner ska upp­hand­la livs­me­del till sko­la, äldre­omsorg och sjuk­vård kan de i upp­hand­lings- och kost­pla­ne­rings­pro­gram­men väl­ja att se bara de pro­duk­ter som mat­char upp­sat­ta kri­te­ri­er. De kan ock­så lad­da ned leve­ran­törs­för­säk­ran för var­je pro­dukt och kri­te­ri­um. Allt häm­tat från Dabas.

Validoo. Vadå Vindaloo?

Ett annat exem­pel där Dabas finns med i bak­grun­den sta­vas Validoo. Det är ett varu­mär­ke ägt av GS1 Sweden, som i sin tur ägs av Dagligvaruleverantörers Förbund (DLF) och Svensk Dagligvaruhandel (SvDH).

GS1 Sweden är med­lem i den inter­na­tio­nel­la orga­ni­sa­tio­nen GS1 som ska­par stan­dar­der som ger pro­duk­ter, tjäns­ter och plat­ser över hela värl­den en unik iden­ti­tet, sam­lar in data om des­sa och delar den infor­ma­tio­nen inom och mel­lan affärssystem.

GS1:s mest kän­da stan­dar­der är streck­ko­der­na som finns på var­je pro­dukt. Förmodligen din ock­så. Men det är inte där Dabas kom­mer in i bil­den, utan i den delen som hand­lar om att dela information.

Validoo är Sveriges störs­ta data­bas med arti­ke­lin­for­ma­tion som föl­jer GS1-stan­dar­den. Databasen rym­mer 330 000 pro­duk­ter från 2 500 leve­ran­tö­rer, och används av cir­ka 70 mot­ta­ga­re inom dag­lig­va­ru­han­del, foodser­vice och apo­tek samt av Systembolaget.

Artikelinformationen häm­tas från oli­ka inmat­nings­sy­stem av vil­ka Dabas är den störs­ta när det kom­mer till livsmedel.

Joakim Browall anser att Dabas och Validoo kom­plet­te­rar varandra:

– På oli­ka sätt och till­sam­mans bidrar vi till ökad effek­ti­vi­tet i bran­schen och vi hjälps ock­så åt att utveck­la stan­dar­den. Vi har gene­rellt ett gott samarbete.

Dela artikeln om du gillade den!