Dabas – din genväg till marknaden

Din pro­dukt är fär­dig. Smakerna sit­ter som de ska. Kvalitén är den rät­ta. Paketeringen är snygg. Nu vän­tar… Något mind­re roligt: En mas­sa admi­nist­ra­tivt arbe­te innan pro­duk­ten når kon­su­men­ter genom foodser­vice och retail.

Massa administration

De som ska säl­ja din pro­dukt vill veta en ohygg­lig mas­sa saker: Varumärke, arti­kel­be­skriv­ning, EAN-kod, stor­lek, vikt, min- och max-tem­pe­ra­tu­rer, råva­ru­ur­sprung, Krav-, Eko- och MSC-märk­ning, mark­nads­bud­skap, pris, … Listan är jättelång.

Dagligvarujättarna Axfood, Bergendahls, Coop och ICA krä­ver varu­cer­ti­fi­kat i digi­tal form. Likaså Martin & Servera, Menigo, Svensk Cater och de and­ra sto­ra foodser­vice-gros­sis­ter­na. Medan de mind­re före­ta­gen ofta nöjer sig med ett produktblad.

De sto­ra vill ock­så ha livs­me­dels­bi­la­gan som ger svar om ingre­di­en­ser, närings­äm­nen, aller­ge­ner, om det är halal eller kos­her med mera. Foodservice-före­ta­gen vill dess­utom veta tillag­nings­sätt, antal por­tio­ner, närings- och häl­so­på­stå­en­den och myc­ket mer.

Ska du säl­ja till kom­mun och lands­ting krä­ver Upphandlingsmyndigheten dess­utom att du läm­nar leve­ran­törs­för­säk­ran om ursprung, GMO-fri, cer­ti­fi­e­rad palm­ol­ja, arbets­rätts­li­ga vill­kor och så vidare.

Det är inte lätt att vara livsmedelsproducent.

Tänk om det var möj­ligt att läm­na den­na admi­nist­ra­tion till någon annan som fix­ar rub­bet. Eller åtminsto­ne få stöd genom hela pro­ces­sen och slip­pa göra det om och om igen. Det är här som Dabas kom­mer in i bilden.

Livsmedelsdatabas

Dabas är en artikel­da­ta­bas med infor­ma­tion om de fles­ta livs­me­del som finns på den svens­ka mark­na­den. Den är öppen och kost­nads­fri för vem som helst att söka infor­ma­tion i. Men för att synas där mås­te livs­me­dels­fö­re­tag beta­la en års­av­gift och en avgift per produkt.

Databasen drivs av Delfi Marknadspartner, som har varit med från bör­jan när Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF) tog ini­ti­a­ti­vet 1991.

37 000 produkter

Med dato­ri­se­ring­en på 1980-talet kom dag­lig­va­ru­bran­schens kun­der med öns­ke­mål om att pro­dukt­bla­den skul­le fin­nas “elektro­niskt” i de kost­pla­ne­rings­pro­gram de använ­de. Men när de sto­ra pla­ne­rings­pro­gram­men bör­ja­de ta betalt för var­je enskild vara som leve­ran­tö­rer­na skul­le regi­stre­ra blev det för dyrt. DLF bestäm­de sig för att göra något åt saken.

– Vi bor­de inte behö­va beta­la för alla system som ska ta del av vår infor­ma­tion. Vi läg­ger infor­ma­tio­nen centralt i en data­bas istäl­let, så kan alla häm­ta infor­ma­tion där­i­från, berät­tar Joakim Browall som är delä­ga­re i Delfi Marknadspartner.

Från bör­jan inne­höll data­ba­sen cir­ka 5 000 artik­lar från 50 livs­me­dels­pro­du­cen­ter. Nu, 28 år sena­re, finns det drygt 40 000 pro­duk­ter från fler än 500 livs­me­dels­pro­du­cen­ter.

Fler små och medelstora företag

De senas­te åren har Dabas upp­levt att allt fler små och medel­sto­ra före­tag har anslu­tit sig. En av anled­ning­ar­na är att det ställs allt hög­re krav.

– Den livs­me­dels­för­ord­ning som kom i decem­ber 2014 [EU nr 1169/​2011] inne­bar krav på att varu­in­for­ma­tion ska fin­nas till­gäng­ligt onli­ne. Det har natur­ligt­vis varit dri­van­de till att även de små före­ta­gen inser att de mås­te lösa det här, säger Joakim Browall.

En mellanhand till övriga marknaden

När en leve­ran­tör regi­stre­rar en pro­dukt i Dabas blir den sök­ba­ra för alla – från myn­dig­he­ter och före­tag till jour­na­lis­ter och privatpersoner.

På Dabas webb­plats går det att söka eller klic­ka sig fram till vil­ken som helst av de drygt 37 000 artik­lar­na som finns i data­ba­sen. Varje arti­kel har detal­je­rad infor­ma­tion som lig­ger helt öppen för vem som helst att tit­ta på utan att regi­stre­ra ett kon­to eller beta­la för tjänsten.

Doldis i kulisserna

Men de fles­ta som använ­der infor­ma­tio­nen pro­fes­sio­nellt gör det genom and­ra pro­gram som häm­tar infor­ma­tio­nen från Dabas.

– Dabas är infor­ma­tions­le­ve­ran­tör åt alla de sto­ra upp­hand­lings- och kost­pla­ne­rings­pro­gram­men inom både offent­lig och pri­vat sek­tor, berät­tar Joakim Browall.

Inom sjuk­vår­den, äldre­omsor­gen och hem­tjäns­ten används ofta Matilda som är ett pro­gram för att pla­ne­ra indi­vi­ders kost med infor­ma­tion från Dabas. För foodser­vice finns kost- och menypla­ne­rings­tjäns­ter­na Aivo, Mashie, Kostdata och Aromi.

Man kan säga att Dabas är en dol­dis som gör nyt­ta i bakgrunden.

Olja i det offentliga upphandlingsmaskineriet

Ett exem­pel på hur Dabas används i upp­hand­lings- och kost­pla­ne­rings­pro­gram­men är han­te­ring­en av leve­ran­törs­för­säk­ring­ar som krävs när offent­lig sek­tor gör upphandling.

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kri­te­ri­er för håll­bar upp­hand­ling för att Sveriges mil­jö­mål upp­nås. Vid upp­hand­ling kan kom­mu­ner och regi­o­ner ange vil­ka av des­sa kri­te­ri­er som ska uppfyllas.

– I Dabas kan ett före­tag ange vil­ka av upp­hand­lings­myn­dig­he­tens kri­te­ri­er för håll­bar upp­hand­ling en viss arti­kel upp­fyl­ler, och Dabas är sedan infor­ma­tions­na­vet för veri­fi­e­ring och upp­följ­ning av kri­te­ri­er­na, säger Joakim Browall.

När kom­mu­ner och regi­o­ner ska upp­hand­la livs­me­del till sko­la, äldre­omsorg och sjuk­vård kan de i upp­hand­lings- och kost­pla­ne­rings­pro­gram­men väl­ja att se bara de pro­duk­ter som mat­char upp­sat­ta kri­te­ri­er. De kan ock­så lad­da ned leve­ran­törs­för­säk­ran för var­je pro­dukt och kri­te­ri­um. Allt häm­tat från Dabas.

Validoo. Vadå Vindaloo?

Ett annat exem­pel där Dabas finns med i bak­grun­den sta­vas Validoo. Det är ett varu­mär­ke ägt av GS1 Sweden, som i sin tur ägs av Dagligvaruleverantörers Förbund (DLF) och Svensk Dagligvaruhandel (SvDH).

GS1 Sweden är med­lem i den inter­na­tio­nel­la orga­ni­sa­tio­nen GS1 som ska­par stan­dar­der som ger pro­duk­ter, tjäns­ter och plat­ser över hela värl­den en unik iden­ti­tet, sam­lar in data om des­sa och delar den infor­ma­tio­nen inom och mel­lan affärssystem.

GS1:s mest kän­da stan­dar­der är streck­ko­der­na som finns på var­je pro­dukt. Förmodligen din ock­så. Men det är inte där Dabas kom­mer in i bil­den, utan i den delen som hand­lar om att dela information.

Validoo är Sveriges störs­ta data­bas med arti­ke­lin­for­ma­tion som föl­jer GS1-stan­dar­den. Databasen rym­mer 330 000 pro­duk­ter från 2 500 leve­ran­tö­rer, och används av cir­ka 70 mot­ta­ga­re inom dag­lig­va­ru­han­del, foodser­vice och apo­tek samt av Systembolaget.

Artikelinformationen häm­tas från oli­ka inmat­nings­sy­stem av vil­ka Dabas är den störs­ta när det kom­mer till livsmedel.

Joakim Browall anser att Dabas och Validoo kom­plet­te­rar varandra:

– På oli­ka sätt och till­sam­mans bidrar vi till ökad effek­ti­vi­tet i bran­schen och vi hjälps ock­så åt att utveck­la stan­dar­den. Vi har gene­rellt ett gott samarbete.