Cyklamater – guide till artificiella sötningsmedel

”Gud vakar över förbannade dårar, barn och kemister”, enligt doktor Michael Sveda som upptäckte sötningsmedlet cyklamater under en rökpaus. Frågan är om gud vakar över sötningsmedel också. Cyklamater är tillåtna i EU men helt förbjudet i sitt hemland USA sedan 1970.

3 november 2020 •

I vår serie ”Guide till arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del” har vi kom­mit till cykla­ma­ter, som är det näst älds­ta arti­fi­ci­el­la söt­nings­med­let på mark­na­den efter sac­ka­rin. I Sverige var det under en peri­od enbart tillå­tet som bords­söt­nings­me­del, eftersom man var rädd för överdo­se­ring. Som en anpass­ning till EU används det i dag till en rad oli­ka pro­duk­ter, men Livsmedelsverket flag­gar fort­fa­ran­de för ris­ken med överdosering.

Vad är cyklamater?

Cyklamat eller cykla­ma­ter är det var­dag­li­ga nam­net på söt­nings­med­len cyklaminsy­ra, kal­ci­um­cykla­mat och natri­um­cykla­mat som delar på e‑numret E 952. Cyklamater räk­nas som icke ener­gi­gi­van­de söt­nings­me­del. Det är cir­ka 30 gång­er söta­re än soc­ker och kom­bi­ne­ras ofta med sac­ka­rin (E 954).

För att få bra soc­ker­smak bru­kar till­ver­kar­na blan­da 1 del sac­ka­rin med 10 delar cykla­ma­ter (1:10). Av alla arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del är det den­na bland­ning som bäst efter­lik­nar soc­ker upp­löst i vatten.

Acceptabelt dagligt intag

ADI står för ”accep­ta­belt dag­ligt intag” och är ett mått på hur myc­ket vi kan kon­su­me­ra av en viss till­sats var­je dag utan att bli sju­ka. Måttet tas fram efter tes­ter på för­söks­djur, oftast råttor.

Cyklamater har ett ADI på 7 mg per kilo kropps­vikt. I Sverige uttryc­ker Livsmedelsverket en oro för att dia­be­ti­ker kan över­skri­da ADI på cykla­ma­ter. Det var den­na oro som gjor­de att cykla­ma­ter under en tid enbart var god­kän­da som bordssötningsmedel.

två personer som skålar med bruna glasflaskor

Varnar för överdosering

Än i dag flag­gar Livsmedelsverket för ris­ken att få i sig för sto­ra mäng­der cykla­ma­ter, men sedan 1999 har vi anpas­sat oss till EU:s reg­ler som är mer gene­rö­sa mot cykla­ma­ter. Inom EU används cykla­ma­ter bland annat i glass, dryc­ker, des­ser­ter, sylt och godis.

Cyklamater används ofta till­sam­mans med sac­ka­rin som har ett ADI på 5 mg per kilo kropps­vikt. Alltså ett läg­re ADI än cykla­ma­ter. Ändå uttrycks inte sam­ma oro för att vi ska få för myc­ket sac­ka­rin. Det beror på att sac­ka­rin är 500 gång­er söta­re än soc­ker, medan cykla­ma­ter ”bara” är 30 gång­er söta­re än soc­ker. Det går helt enkelt åt mer cykla­ma­ter än sac­ka­rin för att upp­nå sam­ma grad av söt­ma i ett livsmedel.

Cyklamater är förbjudet i USA

År 1969 pre­sen­te­ra­des en stu­die på råt­tor. Råttorna fick dric­ka en bland­ning av sac­ka­rin och cykla­ma­ter (1:10). Mängden de drack mot­sva­rar 350 bur­kar om dagen för oss män­ni­skor. Åtta av de 240 råt­tor­na fick can­cer i urinblåsan.

Det led­de till att FDA (Food and Drug Administration) ome­del­bart för­bjöd cykla­ma­ter i livs­me­del men inte i medi­ci­ner. Ett år sena­re, 1970, efter en utred­ning i kon­gres­sen, för­bjöd man cykla­ma­ter även i medi­ci­ner. Det är ett för­bud som står fast än i dag trots fle­ra för­sök att häva det.

Dr. Michael Sveda under­kän­de hela utred­ning­en och sa att det var soc­ker­in­du­strins lob­by­is­ter som låg bakom det hela.

Senare gjor­de bland annat National Cancer Institute en stu­die på 17 apor som fick dric­ka mot­sva­ran­de 30 bur­kar om dagen i 17 år utan att någon av dem blev sjuka.

Cyklamater upptäcktes under en rökpaus

Cyklamater var det and­ra arti­fi­ci­el­la söt­nings­med­let som upp­fanns, efter sac­ka­rin. Det bör­ja­de 1939 när Dr. Sveda var dok­to­rand på University of Illinois och tog en rök­pa­us i labo­ra­to­ri­et. Han upp­täck­te att ciga­ret­ten sma­ka­de sött och bör­ja­de under­sö­ka flas­kor och bur­kar i labo­ra­to­ri­et tills han hit­ta­de källan.

Efterlängtat

När Dr. Sveda bör­ja­de arbe­ta för E.I. DuPont de Nemours & Company (DuPont) paten­te­ra­de före­ta­get cyklaminsy­ra, kal­ci­um­cykla­mat och natri­um­cykla­mat under para­ply­ter­men cykla­ma­ter. De vil­le använ­da cykla­ma­ters söt­ma för att döl­ja den bitt­ra sma­ken i anti­bi­o­ti­ka samt i sömn­med­let pen­to­bar­bi­tal.

Cyklamater blev god­känt som söt­nings­me­del i USA 1951. Intresset för det nya söt­nings­med­let var stort (innan dess hade det bara fun­nits sac­ka­rin). Cyklamater var inte lika sött som sac­ka­rin, och det var dyra­re att till­ver­ka, men det hade inte sac­ka­ri­nets metal­lis­ka bismak.

Världens första sockerfria läsk var sötat med cyklamater

Bryggaren Hyman Hirsch var ”hono­ra­ry vice pre­si­dent” för Jewish Sanitarium and Hospital for Chronic Diseases of Brooklyn, och han vil­le erbju­da pati­en­ter­na en soc­ker­fri läsk. Efter många tes­ter på både cykla­ma­ter och sac­ka­rin (både sepa­rat och i kom­bi­na­tion) val­de han att använ­da cykla­ma­ter som pro­duk­tens enda söt­nings­me­del. År 1953 kun­de pati­en­ter­na för förs­ta gång­en sma­ka No-Cal. Drycken fanns med sma­ker­na ”ing­e­fä­ra” och ”svar­ta körsbär”.

 

tidningsreklam cola

 

Filmstjärnor blev dragplåster

Cola-Review-Jan-21-1970

No-Cal blev snabbt popu­lär och bör­ja­de även säl­jas för den bre­da mas­san. Den mark­nads­för­des som en dryck för män­ni­skor som vil­le gå ner i vikt. Hollywoodstjärnor som Kim Novak och Jan Sterling använ­des i rekla­men, och suc­cén var total.

När cykla­ma­ter för­bjöds i USA 1969/​1970 hade soc­ker­fri läsk bli­vit en stor­in­du­stri. Nu blev till­ver­kar­na tvung­na att snabbt byta ut cykla­ma­ter mot något annat. Men det enda som fanns att till­gå var sac­ka­rin. Det fanns inga and­ra sötningsmedel.

Lågkalori

Sackarin hade ock­så en metal­lisk bis­mak, som man dol­de bakom sma­ker som gra­pe­frukt och citron. Man kun­de ock­så döl­ja den metal­lis­ka sma­ken från sac­ka­rin genom att blan­da i van­ligt soc­ker. Då slu­ta­de man kal­la dryc­ker­na för ”soc­ker­fria” eller ”kalori­fria”. Istället inför­de man det nya uttryc­ket ”låg­ka­lo­ri”.

Fördelar med cyklamater

  • Det är ett kalori­fritt sötningsmedel.
  • Det är 30 gång­er söta­re än socker.
  • Det har ing­en kraf­tig bismak.
  • Det är sta­bilt och har lång hållbarhet.
  • Det tål upp­hett­ning (går att använ­da i pas­tö­ri­se­ra­de produkter)

Nackdelar med cyklamater

  • Det är ”bara” är 30–80 gång­er söta­re än socker.
  • Enligt Livsmedelsverket finns en risk för att man kan kom­ma över accep­te­rat dag­ligt intag.
  • Det är för­bju­det på vis­sa mark­na­der (exem­pel­vis USA och Sydkorea) vil­ket gör det till en stig­ma­ti­se­ran­de ingrediens.

Sammanfattning

Cyklaminsyra, kal­ci­um­cykla­mat och natri­um­cykla­mat delar på E‑nummer 952 och kal­las för cykla­ma­ter. Det är ett arti­fi­ci­ellt söt­nings­me­del som är 30 gång­er söta­re än soc­ker. Det god­kän­des som söt­nings­me­del i USA 1951 men för­bjöds helt 1970. I Sverige är det tillå­tet i fle­ra livs­me­del sedan 1999. Det kom­bi­ne­ras ofta med sac­ka­rin i de län­der som tillå­ter båda des­sa sötningsmedel.

Prova sötade fibrer

Vår lös­ning heter söta­de fib­rer. Det kan ersät­ta både van­ligt soc­ker och arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del. Med hjälp av ste­via, soc­ke­ral­ko­ho­ler och kost­fib­rer kan vi åter­ska­pa sock­rets smak och kon­si­stens utan sock­rets nackdelar.

Sötade fib­rer går att få som pul­ver, gra­nu­lat eller sirap. Det kan lag­ras, trans­por­te­ras och han­te­ras som van­ligt soc­ker utan någon som helst för­änd­ring av ruti­ner eller processer.

Ta en titt på vårt tjäns­te­ut­bud eller kon­tak­ta oss om du vill veta mer om hur vi kan hjäl­pa dig.

Dela artikeln om du gillade den!