Cyklamater – guide till artificiella sötningsmedel

I vår serie ”Guide till arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del” har vi kom­mit till cykla­ma­ter, som är det näst älds­ta arti­fi­ci­el­la söt­nings­med­let på mark­na­den efter sac­ka­rin. I Sverige var det under en peri­od enbart tillå­tet som bords­söt­nings­me­del, eftersom man var rädd för överdo­se­ring. Som en anpass­ning till EU används det i dag till en rad oli­ka pro­duk­ter, men Livsmedelsverket flag­gar fort­fa­ran­de för ris­ken med överdosering.

Vad är cyklamater?

Cyklamat eller cykla­ma­ter är det var­dag­li­ga nam­net på söt­nings­med­len cyklaminsy­ra, kal­ci­um­cykla­mat och natri­um­cykla­mat som delar på e-num­ret E 952. Cyklamater räk­nas som icke ener­gi­gi­van­de söt­nings­me­del. Det är cir­ka 30 gång­er söta­re än soc­ker och kom­bi­ne­ras ofta med sac­ka­rin (E 954).

För att få bra soc­ker­smak bru­kar till­ver­kar­na blan­da 1 del sac­ka­rin med 10 delar cykla­ma­ter (1:10). Av alla arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del är det den­na bland­ning som bäst efter­lik­nar soc­ker upp­löst i vatten.

Acceptabelt dagligt intag

ADI står för ”accep­ta­belt dag­ligt intag” och är ett mått på hur myc­ket vi kan kon­su­me­ra av en viss till­sats var­je dag utan att bli sju­ka. Måttet tas fram efter tes­ter på för­söks­djur, oftast råttor.

Cyklamater har ett ADI på 7 mg per kilo kropps­vikt. I Sverige uttryc­ker Livsmedelsverket en oro för att dia­be­ti­ker kan över­skri­da ADI på cykla­ma­ter. Det var den­na oro som gjor­de att cykla­ma­ter under en tid enbart var god­kän­da som bordssötningsmedel.

Varnar för överdosering

Än i dag flag­gar Livsmedelsverket för ris­ken att få i sig för sto­ra mäng­der cykla­ma­ter, men sedan 1999 har vi anpas­sat oss till EU:s reg­ler som är mer gene­rö­sa mot cykla­ma­ter. Inom EU används cykla­ma­ter bland annat i glass, dryc­ker, des­ser­ter, sylt och godis.

Cyklamater används ofta till­sam­mans med sac­ka­rin som har ett ADI på 5 mg per kilo kropps­vikt. Alltså ett läg­re ADI än cykla­ma­ter. Ändå uttrycks inte sam­ma oro för att vi ska få för myc­ket sac­ka­rin. Det beror på att sac­ka­rin är 500 gång­er söta­re än soc­ker, medan cykla­ma­ter ”bara” är 30 gång­er söta­re än soc­ker. Det går helt enkelt åt mer cykla­ma­ter än sac­ka­rin för att upp­nå sam­ma grad av söt­ma i ett livsmedel.

Cyklamater är förbjudet i USA

År 1969 pre­sen­te­ra­des en stu­die på råt­tor. Råttorna fick dric­ka en bland­ning av sac­ka­rin och cykla­ma­ter (1:10). Mängden de drack mot­sva­rar 350 bur­kar om dagen för oss män­ni­skor. Åtta av de 240 råt­tor­na fick can­cer i urinblåsan.

Det led­de till att FDA (Food and Drug Administration) ome­del­bart för­bjöd cykla­ma­ter i livs­me­del men inte i medi­ci­ner. Ett år sena­re, 1970, efter en utred­ning i kon­gres­sen, för­bjöd man cykla­ma­ter även i medi­ci­ner. Det är ett för­bud som står fast än i dag trots fle­ra för­sök att häva det.

Dr. Michael Sveda under­kän­de hela utred­ning­en och sa att det var soc­ker­in­du­strins lob­by­is­ter som låg bakom det hela.

Senare gjor­de bland annat National Cancer Institute en stu­die på 17 apor som fick dric­ka mot­sva­ran­de 30 bur­kar om dagen i 17 år utan att någon av dem blev sjuka.

Cyklamater upptäcktes under en rökpaus

Cyklamater var det and­ra arti­fi­ci­el­la söt­nings­med­let som upp­fanns, efter sac­ka­rin. Det bör­ja­de 1939 när Dr. Sveda var dok­to­rand på University of Illinois och tog en rök­pa­us i labo­ra­to­ri­et. Han upp­täck­te att ciga­ret­ten sma­ka­de sött och bör­ja­de under­sö­ka flas­kor och bur­kar i labo­ra­to­ri­et tills han hit­ta­de källan.

Efterlängtat

När Dr. Sveda bör­ja­de arbe­ta för E.I. DuPont de Nemours & Company (DuPont) paten­te­ra­de före­ta­get cyklaminsy­ra, kal­ci­um­cykla­mat och natri­um­cykla­mat under para­ply­ter­men cykla­ma­ter. De vil­le använ­da cykla­ma­ters söt­ma för att döl­ja den bitt­ra sma­ken i anti­bi­o­ti­ka samt i sömn­med­let pen­to­bar­bi­tal.

Cyklamater blev god­känt som söt­nings­me­del i USA 1951. Intresset för det nya söt­nings­med­let var stort (innan dess hade det bara fun­nits sac­ka­rin). Cyklamater var inte lika sött som sac­ka­rin, och det var dyra­re att till­ver­ka, men det hade inte sac­ka­ri­nets metal­lis­ka bismak.

Världens första sockerfria läsk var sötat med cyklamater

Bryggaren Hyman Hirsch var ”hono­ra­ry vice pre­si­dent” för Jewish Sanitarium and Hospital for Chronic Diseases of Brooklyn, och han vil­le erbju­da pati­en­ter­na en soc­ker­fri läsk. Efter många tes­ter på både cykla­ma­ter och sac­ka­rin (både sepa­rat och i kom­bi­na­tion) val­de han att använ­da cykla­ma­ter som pro­duk­tens enda söt­nings­me­del. År 1953 kun­de pati­en­ter­na för förs­ta gång­en sma­ka No-Cal. Drycken fanns med sma­ker­na ”ing­e­fä­ra” och ”svar­ta körsbär”.

Filmstjärnor blev dragplåster

No-Cal blev snabbt popu­lär och bör­ja­de även säl­jas för den bre­da mas­san. Den mark­nads­för­des som en dryck för män­ni­skor som vil­le gå ner i vikt. Hollywoodstjärnor som Kim Novak och Jan Sterling använ­des i rekla­men, och suc­cén var total.

När cykla­ma­ter för­bjöds i USA 1969/​1970 hade soc­ker­fri läsk bli­vit en stor­in­du­stri. Nu blev till­ver­kar­na tvung­na att snabbt byta ut cykla­ma­ter mot något annat. Men det enda som fanns att till­gå var sac­ka­rin. Det fanns inga and­ra sötningsmedel.

Lågkalori

Sackarin hade ock­så en metal­lisk bis­mak, som man dol­de bakom sma­ker som gra­pe­frukt och citron. Man kun­de ock­så döl­ja den metal­lis­ka sma­ken från sac­ka­rin genom att blan­da i van­ligt soc­ker. Då slu­ta­de man kal­la dryc­ker­na för ”soc­ker­fria” eller ”kalori­fria”. Istället inför­de man det nya uttryc­ket ”låg­ka­lo­ri”.

Fördelar med cyklamater

• Det är ett kalori­fritt sötningsmedel.
• Det är 30 gång­er söta­re än socker.
• Det har ing­en kraf­tig bismak.
• Det är sta­bilt och har lång hållbarhet.
• Det tål upp­hett­ning (går att använ­da i pas­tö­ri­se­ra­de produkter)

Nackdelar med cyklamater

• Det är ”bara” är 30–80 gång­er söta­re än socker.
• Enligt Livsmedelsverket finns en risk för att man kan kom­ma över accep­te­rat dag­ligt intag.
• Det är för­bju­det på vis­sa mark­na­der (exem­pel­vis USA och Sydkorea) vil­ket gör det till en stig­ma­ti­se­ran­de ingrediens.

Sammanfattning

Cyklaminsyra, kal­ci­um­cykla­mat och natri­um­cykla­mat delar på E-num­mer 952 och kal­las för cykla­ma­ter. Det är ett arti­fi­ci­ellt söt­nings­me­del som är 30 gång­er söta­re än soc­ker. Det god­kän­des som söt­nings­me­del i USA 1951 men för­bjöds helt 1970. I Sverige är det tillå­tet i fle­ra livs­me­del sedan 1999. Det kom­bi­ne­ras ofta med sac­ka­rin i de län­der som tillå­ter båda des­sa sötningsmedel.

Prova sötade fibrer

Vår lös­ning heter söta­de fib­rer. Det kan ersät­ta både van­ligt soc­ker och arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del. Med hjälp av ste­via, soc­ke­ral­ko­ho­ler och kost­fib­rer kan vi åter­ska­pa sock­rets smak och kon­si­stens utan sock­rets nackdelar.

Sötade fib­rer går att få som pul­ver, gra­nu­lat eller sirap. Det kan lag­ras, trans­por­te­ras och han­te­ras som van­ligt soc­ker utan någon som helst för­änd­ring av ruti­ner eller processer.

Ta en titt på vårt tjäns­te­ut­bud eller kon­tak­ta oss om du vill veta mer om hur vi kan hjäl­pa dig.