Advantam – guide till artificiella sötningsmedel

Vår guide till artificiella sötningsmedel riktar i denna artikel strålkastarljuset på en junior i sällskapet. Det kan förenklat beskrivas som en bättre version av aspartam. Inga kalorier. Inget GI. Inga negativa hälsoeffekter. Inga bismaker. Men stabil och 20 000 gånger sötare än socker. Får vi presentera advantam.

Nykomling

Advantam är en junior i sällskapet av artificiella sötningsmedel.

Det är resultatet av ett forskningsprojekt som ett japanskt mat- och biotech-företag företog för att hitta ett högintensivt sötningsmedel med smak som påminner om socker. Det tog sin tid, men i 2008 kunde de presentera sin innovation. Sen gick det fort.

Redan 2014 hade det genomgått den rigorösa kontroll som alla nya ingredienser måste underkasta sig för att få användas inom EU. Som insignier för sin säkerhet fick det e-nummer E 969.

Så tillverkas advantam

Advantam framställs i flera steg från aspartam och vanillin. Kostnaden sägs vara en hundradel av den för socker.

Först framställs vanillin, som ger vanilj sin karaktäristiska smak och doft. Det kan naturligtvis extraheras ur vanilj, men i praktiken tillverkas det syntetiskt från från lignin eller från guajakol som båda utvinns från ved.

Tillverkningen av advantam börjar med att vanillin omvandlas i flera steg till hexametylfosforamid (HMPA).

Parallellt framställs aspartam. Det görs genom låta bakterierna Brevibacterium flavum och Corynebacterium glutamicum bilda aminosyror i en jäsningsprocess. Dessa aminosyror syntetiseras sedan till aspartam. Se beskrivningen i artikeln om aspartam.

Nu är det dags för det stora omvandlingnumret. I närvaro av metall förflyttas en alkylgrupp (en kolväte-förening) från HMPA till aspartam som då blir advantam. Detta kallas alkylation.

Metallen, som ofta är platinum, fungerar som en landningsplats där en aspartammolekyler och en HMPA-molekyl kan sätta sig innan alkylgruppen överförs. Inget av metallen följer med; den är bara en katalysator.

Under det sista steget är HMPA och advantam lösta i metanol. Därför behöver lösningen kristalliseras och de obehandlade kristallerna tvättas. Produkten omkristalliseras och kristallerna separeras, sköljs och torkas.

Så kan advantam användas

Advantam används främst för att ersätta socker och andra bulksötningsmedel. Tester visar advantam kan ersätta upp till 40 procent av socker utan någon som helst påverkan på smaken.

Advantam får används i en rad olika produkter.

Säkrare än aspartam

Advantam framställs som sagts ur aspartam. Betyder det att advantam har samma hälsoproblem som aspartam?

I kroppen bryts aspartam med till bland annat fenylalanin. Hos de flesta bryts det i sin tur ned till tyrosin. Men hos människor med den medfödda sjukdomen fenylketonuri, bryts fenylalanin inte ned, utan koncentreras i blodet. Och det leder på sikt till hjärnskador.

Så, har advantam samma problem? Nej, fenylalanin bildas inte när advantam bryts ner.

Vad händer i kroppen?

På sin väg genom mag- och tarmkanalen genomgår advantam hydrolys och blir till en karboxylsyra och metanol. Myrsyra, ättiksyra och smörsyra är exempel på andra karboxylsyror. Den som bildas vid hydrolys av advantam kallas ANS9801-syra.

Kroppen kan inte ta upp vare sig advantam eller syran den bildar. Allt kommer ut den naturliga vägen. Mellan 87 och 93 procent via avföring och resten via urin.

Metanolen som bildas anses ofarlig på grund av sina ringa mängd.

Säkerheten hos advantam

Så, är advantam säkert? Ja, är det korta svaret. Advantam har testats utförligt på allt från möss till människor utan några som helst negativa effekter på vare sig kort eller lång sikt.

Men för säkerhets skull har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) bestämt 5 milligram per kilo kroppsvikt och dag som acceptabelt dagligt intag (ADI). Det är långt under de doser på över 7 000 milligram som man har testat advantam med.

Det kan låta snålt med 5 mg/​kg kroppsvikt och dag. Men faktum är att även storkonsumenter av sötade produkter aldrig kan få i sig mer än några mikrogram per kilo kroppsvikt och dag. Så gränsvärdet är väl tilltaget.

Fördelar med med advantam

Med risk att låta som en reklambroschyr för advantam (vilket absolut inte är vår avsikt) följer många av fördelar med sötningsmedlet:

• 20 000 gånger sötare än socker och 100 gånger sötare än aspartam
• Har ingen bismak eller oönskad eftersmak
• Smakprofil som är mycket lik aspartams
• Är stabilare än aspartam vid uppvärmning och vid högre pH-värden
• Är helt stabil i torr form
• Ger ingen energi (tillför 0 kalorier)
• Påverkar inte blodsockernivån (GI = 0)
• Billigt att tillverka
• Inga hälsoproblem

Nackdelar med advantam

Det är svårt att hitta något negativt att säga om advantam – förutom att det är artificiellt. Det finns bara en sak du verkligen bör ta hänsyn till:

• Det tar en sekund innan smaklökarna registrerar advantam, vilket gör att man måste använda ett annat sötningsmedel som buffert.

Sammanfattning

Advantam är resultatet av ett ihållande sökande efter ett sockerliknande högintensivt sötningsmedel – långt ifrån kemister som slickar fingrarna och av misstag upptäcker sötningsmedel, som historien annars är full av.

Advantam är bildat av aspartam och vanillin som i sin tur är kemiskt framställda ingredienser. Det är onekligen ett högintensivt sötningsmedel; det är 20 000 gånger sötare än socker. Som jämförelse kan nämnas att aspartam är 100 gånger sötare än socker. Advantam är stabilare än aspartam och förstörs inte under upphettning. Det har också en längre söt eftersmak.

Advantam inte farligt för människor enligt de studier som har gjorts. Det får används i en stor mängd livsmedel för att ersätta socker och kaloririka sötningsmedel.

Men…

Advantam är ett artificiellt sötningsmedel framställt genom en lång rad kemiska processer med mellanprodukter och biprodukter med namn som kan skrämma den mest förhärdade förespråkaren av artificiella sötningsmedel.

Därför är advantam, alla sina fördelar till trots, kanske inte rätt sötningsmedel för livsmedelsproducenter som vill tilltala allt mer skeptiska konsumenter. Då kan det vara bättre att välja ett högintensivt sötningsmedel med naturligt ursprung – till exempel steviolglykosider.

Steviolglykosider (E 960) är söta ämnen som finns i växten stevia som odlas i subtropiska trakter. Steviolglykosider utvinns på ett sätt som påminner om hur socker utvinns ur sockerbetor, och resultatet kallas steviaextrakt.

Ett problem som steviolglykosider delar med advantam och andra högintensiva sötningsmedel är tomrummet som lämnas av sockret det ersätter. Det problemet löser sötade fibrer.

Sötade fibrer är, som namnet antyder, kostfibrer som är sötade med högintensivt sötningsmedel. I våra sötade, EUREBA®, fibrer använder vi just steviolglykosider.

Ta en titt på vårt tjänsteutbud eller kontakta oss om du vill veta mer om hur vi kan hjälpa dig.