Acesulfam K – guide till artificiella sötningsmedel

Acesulfam K (E 950) är en doldis bland sötningsmedlen trots att det finns i en lång rad kända livsmedel, bland annat Coca-Cola Zero. Men trots att det är 200 gånger sötare än socker har det en bitter eftersmak.

22 september 2020 •

I vår serie ”Guide till arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del” har vi kom­mit till dol­di­sen Acesulfam K. Det räk­nas till den nya gene­ra­tio­nens högin­ten­si­va söt­nings­me­del, trots att det upp­fanns sam­ti­digt som aspar­tam på 1960-talet. Det är ett kemiskt ämne med bit­ter efter­smak som krop­pen inte kla­rar att ta upp. Vilken nyt­ta gör den­na söt­nos på vår tall­rik, och finns det bätt­re alternativ?

Acesulfam K, ett kemiskt framställt sötningsmedel

Acesulfam K (E 950) är ett kemiskt fram­ställt söt­nings­me­del. Det upp­fanns i Tyskland 1967 och bör­ja­de använ­das runt om i värl­den 1983. Det är upp till 200 gång­er söta­re än soc­ker, men har en bit­ter efter­smak. Därför används det ofta till­sam­mans med aspar­tam, cykla­mat och sukralos. Det finns cir­ka 300 till­ver­ka­re av Acesulfam K. Runt 250 av dem lig­ger i Kina.

Ett medel med många namn

Acesulfam K är en för­kort­ning av ace­sul­fam­ka­li­um (på eng­els­ka ace­sul­fa­me potas­si­um). Det kal­las även Ace‑K eller ACK. I Europa har det e‑numret: E 950.

Dess kemis­ka spekt­rum är: ”6‑Metyl‑1,2,3‑oxatiazin‑4(3H)-on‑2,2‑dioxid kali­umsalt (55589−62−3) 13C NMR” och ”6‑Metyl‑1,2,3‑oxatiazin‑4(3H)-on- 2,2‑dioxid kaliumsalt(55589–62‑3) 1H NMR”. Den kemis­ka for­men är C4H4KNO4S.

Det säljs under varu­namn som är betyd­ligt lät­ta­re att utta­la, näm­li­gen Sunett och Sweet One.

Upptäcktes när en modig kemist slickade sig på fingret

Acesulfam K upp­täck­tes av en slump år 1967 av kemis­ten Karl Clauss som arbe­ta­de på Hoechst AG. Karl Clauss för­sök­te ska­pa en reak­tion mel­lan 2‑Butyn och sul­fo­nyl­flu­o­rid-iso­cy­a­nat. Moderna kemis­ter beskri­ver det som ”modigt” att expe­ri­men­te­ra med två så reak­ti­va ämnen, och under arbe­tet slic­ka­de han sig på fing­ret för att gnug­ga bort lite vitt pul­ver som fast­nat på skjor­tan. Han upp­täck­te då att fing­ret sma­ka­de sött.

Det han upp­täckt var en kemisk kate­go­ri som går under nam­net dihyd­ro-oxa­zi­ner ur vil­ken oli­ka söta för­e­ning­ar går att hit­ta. Efter vida­re expe­ri­ment gick man vida­re med ace­sul­fam i kom­bi­na­tion med kaliumacetat.

Anekdoten om upp­täck­ten av Acesulfam K är lik upp­täck­ten av aspar­tam. Det finns oli­ka ver­sio­ner om vem som slic­ka­de på vad. Vi kan bara kon­sta­te­ra att 60-talet var ett årtion­de då man gär­na expe­ri­men­te­ra­de med oli­ka kemi­ka­li­er och slic­ka­de sig om fingrarna.

powder on fingers

Hur tillverkar man Acesulfam K?

Enkelt uttryckt går det till så här:

Acesulfamkalium fram­ställs på syn­te­tisk väg från tert-butyl ace­to­a­ce­tat och sul­fo­nyl­flu­o­rid-iso­cy­a­nat. Det bil­dar en för­e­ning­en som omvand­las till sul­fo­nyl­flu­o­rid-ace­to­a­ce­ta­mid, som sedan cykli­se­ras (en reak­tion för en del av en mole­kyl som lik­nas till en annan mole­kyl för att bil­da en stängd ring) med kali­um­hyd­rox­id för att bil­da ett ett oxa­ti­a­zi­non-diox­id ring­sy­stem ur vil­ken man utvin­ner kaliumacetat.

Ett alter­na­tivt sätt att för­e­na dike­te­ne med sul­fa­minsy­ra och ett dehyd­ra­ti­se­rings­me­del som avlägs­nar vat­ten genom att bry­ta kemis­ka för­e­ning­ar och där­med ska­par en kris­tal­li­se­ring som neut­ra­li­se­ras med kali­um­hyd­rox­id var­på ace­sul­fam­ka­li­um bildas.

För den som öns­kar för­dju­pad infor­ma­tion om till­verk­ning­en hän­vi­sar vi till ChemicalBook.

Tillämpning

Acesulfam K används som söt­nings­me­del men ock­så som smak­för­stär­ka­re som ökar söt­man i aspar­tam, cykla­mat eller sukralos. Du hit­tar Acesulfam K i pro­duk­ter som:

  • Juice, saft, läsk, ener­gidryc­ker, alkohol
  • Glass
  • Sylt
  • Tandkräm
  • Tuggummi
  • Yoghurt och and­ra mjölkprodukter
  • Smaktillsatser
  • Marinader
  • Flingor
  • Med mera.

Accepterat dagligt intag (ADI)

För Acesulfam K är det rekom­men­de­rat att vi hål­ler oss under 15 mg per kilo och dag. (Jämför med aspar­tam: 40 mg/​kg/​dag; sac­ka­rin: 5 mg/​kg/​dag.) Det kan vara svårt att veta hur myc­ket Acesulfam K det finns i var­je pro­dukt eftersom till­ver­kar­na inte behö­ver upp­ge mängden.

Fördelar

  • Acesulfam K är upp till 200 gång­er söta­re än socker.
  • Det ger det inga kalorier.
  • Det är bil­li­ga­re än socker.
  • Det tål värme.
  • Det är god­känt som sötningsmedel.

Nackdelar

  • Det är en högst kemisk pro­dukt. Det finns ing­et ”natur­ligt” med Acesulfam K. Det gör att Acesulfam K ham­nar högt på lis­tor om ”far­li­ga pro­duk­ter” som cir­ku­le­rar på inter­net, även om berör­da myn­dig­he­ter runt om i värl­den har god­känt det.
  • Kroppen kan inte bry­ta ner det utan det cir­ku­le­rar runt i blo­det tills vi kis­sar ut det. Det bidrar till klang­en av ”ona­tur­ligt” söt­nings­me­del. Det leder ock­så till oro för miljöpåverkan.
  • Det har en bit­ter eftersmak.

Är Acesulfam K farligt?

När man han­te­rar Acesulfam K i pro­duk­tion ska man ha skydds­klä­der, hands­kar och skydds­glas­ö­gon. Det kan vara irri­te­ran­de för huden, ögo­nen och and­ning­en. Om det kom­mer i kon­takt med ögon ska man sköl­ja dem rik­ligt med vat­ten och upp­sö­ka sjukvård.

För kon­sum­tion i livs­me­del är det klas­sat som säkert. Inga var­nings­tex­ter är obli­ga­to­ris­ka på för­pack­ning­ar. Enligt FDA finns det 90 stu­di­er som visar att Acesulfam K är säkert.

Farhågor har lyfts för att det kan vara can­ce­ro­gent. Kritiker har efter­frå­gat fler stu­di­er, men det­ta har avfär­dats av FDA och EFSA. Även National Cancer Institute (NCI) har kom­mit fram till att Acesulfam K är ofar­ligt i det­ta hänseende.

Djurstudier visar på en poten­ti­ell risk att Acesulfam K kan sti­mu­le­ra insu­li­nut­sönd­ring och leda till reak­tiv hypo­gly­ke­mi. Dessa stu­di­er har använt hög­re doser av Acesulfam K än som rekom­men­de­ras för män­ni­skor. På sena­re år har forsk­ning­en visat på tarm­flo­rans enor­ma bety­del­se för vår häl­sa. Där dyker arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del upp som en orsak till rub­bad tarm­flo­ra vil­ket går att kopp­la till kro­nisk lågin­ten­siv inflam­ma­tion och över­vikt. Detta är ett forsk­nings­om­rå­de som kom­mer att bli allt vik­ti­ga­re i fram­ti­den och värt att hål­la ögo­nen på.

Sammanfattning

Acesulfam K (E 950) är ett högin­ten­sivt söt­nings­me­del som upp­täck­tes av en tysk kemist 1967 och bör­ja­de använ­das i oli­ka län­der 1983. Det har en bit­ter efter­smak. Därför används det ofta till­sam­mans med aspar­tam, cykla­mat eller sukralos. Det är god­känt av de sto­ra ”livs­me­dels­ver­ken” och 90 stu­di­er som visar att Acesulfam K är säkert. På sena­re år har tarm­flo­rans bety­del­se för vår häl­sa bli­vit allt mer känt, och det finns indi­ka­tio­ner på att arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del kan ha en nega­tiv påver­kan på tarmfloran.

Acesulfam K är ett rela­tivt okänt medel för van­li­ga kon­su­men­ter men upp­levs som långt ifrån ”natur­ligt” och dyker ofta upp i ”lis­tor över livs­me­del vi ska und­vi­ka”. Bland annat för att krop­pen kan inte ta upp ace­sul­fam K utan låter det cir­ku­le­ra runt i blo­det tills vi kis­sar ut det.

test tubes

Sött från naturen är ett alternativ

Det är spän­nan­de att föl­ja utveck­ling­en av arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del. Det är otro­ligt vad man kan åstad­kom­ma med modern tek­nik och kemis­ka processer.

Men det finns and­ra alter­na­tiv som inte är konst­gjor­da. Nu finns det söt­nings­me­del med natur­ligt ursprung. Dit räk­nas ste­vi­ol­gly­ko­si­der som utvinns ur väx­ten söt­floc­kel, även känd som ste­via.

År 2011 god­kän­de EFSA ste­vi­ol­gly­ko­si­der som söt­nings­me­del efter 20 års forsk­ning. Livsmedels- och dryc­kes­in­du­strin i Europa använ­der allt­mer ste­via och världs­mark­na­den för ste­via väx­er årli­gen med mer än åtta procent.

Nyfiken på stevia?

Är du nyfi­ken på ste­via och ste­vi­ol­gly­ko­si­der? Vi utveck­lar ste­vi­aextrakt för oli­ka typer av livs­me­del. Ta en titt på vårt tjäns­te­ut­bud eller kon­tak­ta oss om du vill veta mer om hur vi kan hjäl­pa dig.

Dela artikeln om du gillade den!